2012-09-3018:17:00
Så blev det äntligen fredag lunch och det var dags att packa ihop på jobb, sätta sig i bilen och köra den långa och ack rätt så trista vägen till Stockholm. I korthet kan man väl säga att resan upp gick smärtfritt förutom konstaterandet att musiken på radion är väldigt kass. Inget kul att lyssna på så känns lite som det är dags att ladda upp med lite nya skivor. Tack och lov så finns det Bandit Radio från ungefär Linköping och framåt. Ett stop i Södertälje där jag skulle sova, en snabb körning in till Lidingövallen för att hämta nummerlappen, titta lite på mässan, utmana min polare i skidåkning och sedan tillbaka igen för pasta, köttfärssås, lite dålig tv och sedan sömn! Passade även på att gå igenom kuvertet med nummerlappen och tillbehör. Det saknades en ombytespåse!! Nej, den fick du plocka vid sidan av vid nummerlappsutdelningen... ah.. visst ja.. det hade jag glömt.. lite opraktiskt.. skit också, får man springa inom och hämta ut en sådan innan man går mot start. Fan, inga säkerhetsnålar heller... tur man samlat på sig en hel hög genom åren och numera alltid tar med 4 i reserv... illa Lidingöloppet!
Lördagen, tävlingsdagen! Vaknade till klockans ilskna tjut vid 8 och det blev direkt ompackning av nödvändiga prylar att ta med och frukost. Yoghurt, ägg och macka med någon röra på. Kaffe och blåbärssoppa. Gott och mättande! Byter om, sätter sig i bilen och kör in mot Stockholm. Vi kör in i god tid för att komma till min start som ska gå 12:40. Körde igång google maps och dess GPS funktion. Istället för att köra runtom centrum tyckte den att det var en bra idé att köra igenom. Så trafik, rödljus och annat gjorde att det tog lite längre tid än först tänkt men slutligen kom vi ut till Ropsten där vi bytte till buss. Det har gått riktigt smidigt alla tidigare år då vi kört på samma sätt men i år verkar det som nästintill alla skulle ta bussen. Kön var sketnalång! Det här skulle ju ta en evighet! Paniken börjar krypa närmare men vi ställer oss längst bak som duktiga människor vi är. Det kommer plötsligt en buss och ställer sig längst bak vid kön och plockar upp folk som står sist. Klockrent!, tyckte jag. Men vi hann inte med den. Alla väntar dock på att det kommer en buss till och blir en lucka till resten av kön. Det kommer ingen mer buss men dock mer folk som fyller på kön.. där vi inte står.. Röfv! Nytt försök att stå i kö och kommer slutligen med en buss över. Tiden tickar och det finns ingen chans i helvete att jag kan lämna in min väska för att skickas till målområdet. Inte heller någon överdragspåse utan jag slänger ner allt jag inte ska ha med mig i min väska, lämnar in den i den andra väskförvaringen och joggar senl hela vägen till start, stressad! De spelar min pepparlåt i högtalarna (Just Idag Är Jag Stark - Kenta Gustafsson) och jag peppar till medan jag joggar mellan folket som glatt och ledigt traskar framåt.
Jag kommer kommer till starten och springer längst med startgrupperna och letar mig ner mot startgrupp 2. Hittar "dörren" och springer in. 4 minuter till godo innan starten går. Gött! Jag hann! Uppvärmningen tog jag hand om hela vägen till starten så det är bara att invänta startskottet. Det smäller och the game is on! En tjock c:a 25 m lång linje springer iväg och det är blött och geggigt överallt. En smal stig på c:a 1 m bred slingrar sig fram och alla vill ta en del av den. "Fuck it, We do it live" brister ut i mitt huvud och jag springer ut på ängen istället för att trängas med massan. Klafs klafs.. här var det blött och mina skor svämmar över att vatten. Crap.. det kommer att försvinna men lite surt att bli dygnsur och geggig redan efter 200 m. Men då är det iofs gjort och kan ju förhoppningsvis inte bli värre. Massan springer vidare och nu övergår banan till att bli ungefär 4-5 m bred och det är mycket folk som ska in så det blir stop lite varstans. Det går långsamt och man börjar gå lite men ingen stress.. gott om kilometer att springa ikapp på. Försöker hålla gott tempo och använda nerförsbackarna att springa om folk, de flesta brukar hålla tillbaka där medan jag ruller på nerför. Fort ska det gå! Någon springer med vandringsstavar och petar folk i hälarna. Jag springer bredvid honom och han viftar frenetiskt med dem överallt. Jag tar några extra långa kliv och springer ifrån honom och lägger mig lite bättre till längre fram.
Efter första milen känns allt gött. Pulsen ligger på en behaglig nivå, inga flämtande andetag och det känns bra. Lite våta fläckar varstans längs med banan men så länge man har ögonen öppna kan man lätt undvika dem och inte halka. Publiken är igång och hejar fram både vänner och helt okända. Publik har ett fantstiskt sätt att ge en extra energi. Vid vätskedepåerna tar jag lite energidryck som här levereras av Powerade. En blå sötsliskig sörja jag egentligen inte alls uppskattar så jag tar en klunk eller två och sköljer ner det med ungefär lika mycket vatten innan jag drar vidare.
När vi passerar 15 km vimpeln utbrister jag glatt och högt "Göttans, halvvägs igenom. Hurra för oss, fy fan va bra vi är!". Några tävlande i närheten ler lite lätt åt mig och några stönar och frustar vidare på. Kanske lite avis på att man fortfarande hade energi att kunna prata. Någonstans på spåret står det tre pers med en stereo med sig och just då spelas "Gangam Style" och det är mycket passande en nerförsbacke. Jag korsar mina armar och galopperar nerför backen till toner av Syd Koreanska texter. De skrattar till och de runtom ler lite och blir väl lite glada av lite spexande på vägen. Lite senare springer jag förbi två tjejer som står med varsitt papper med en bild på en stor fin köttbit, lite som en T-Bone steak. När jag springer förbi säger jag lite drömmande "Kött...". De skrattar till och hejar på. Vet dock inte varför de hade bilder på kött..
Efter 2 mil börjar det bli riktigt jobbigt. Det blir mer kuperat och det väntas 3-4 jobbiga backar, bland annat de berömda backarna Abborrebacken och Karinbacken. Pulsen är bra och det är ingen fel på min kondition. Däremot har musklerna i mina ben vid det här laget börjat streta emot och tycker det är jobbigt. Det är alltså styrka och mjölksyratröskel jag ska jobba med under vintern. I de jobbigaste backarna går jag upp och försöker rädda lite energi till resten av vägen. Klockan som håller koll på min framfart har börjat sakta att öka i snittempo. Fram till ungefär 2 mil höll jag 5:16 tempo i snitt och därefter börjar den lägga på en sekund för varje kilometer jag springer. Gah! Måste åtminstone klara 2:45 tänker jag och börjar räkna i huvudet. Jo.. det kan gå..ge inte upp nu. Springer på och backarna kostar mig tid. Efter Abborrbacken känner jag att jag får en rätt så bra hållning. Det liksom drar i ryggen på något sätt. Ah, det är ryggmusklerna som fått någon krampkänning där och drar ihop sig vilket gör att jag blir redigt rak i ryggen. Jäklar vilken skum känsla. Gött nog så försvinner det efter ett par kilometer.
Jag trycker i mig energi och tvingar mina ben att hålla uppe tempot men backarna retas tillbaka. När det är 1 kilometer kvar skriker jag ut till alla " Sista kilometern, kom igen, pressa på sista biten nu. Gött jobbat!". Hela klungan ökar på och det går fort igen. Sista kilometern, spurta på! Folk hejar på och snart ser man böjen där skogen öppnar upp sig och man kommer på upploppet med gräs/gegga och folk runtom som hejar på! Spurtdags! Jag klappar mina händer och hejar på de tävlande och publiken att heja på oss! Några nappar men inte så många som jag ändå trodde. Skit samma, det här är sista metrarna, ut med all energi som finns kvar! Jag ökar takten och får ett göttans tempo och springer om alla på rakan. Nästan lite för snabbt.. ser ju ut som jag inte sprungit 30 kilometer. Men skitsamma, det ska avslutas med stil! Studsar in över mållinjen och får min medalj! 3:e Lidingöloppet.. Done! Tar en banan på vägen ut och ett glas cola. Nom nom, gott. Får en flaska med Powerade som jag tar två klunkar ur men den är inte god.. så den går till återvinning. Sluttid på 2 timmar och 44 minuter och 28 sekunder. Klarade under 2:45 precis! Nästa gång, då jäklar i det ska jag ta mitt PB på 2:33.. det ska gå, det bara ska gå!
Så i mål.. då är det dags att börja gå mot strömmen av folk ner mot Lidingövallen och hämta väskan. Det går långsamt.. mycket långsamt.. jag blir kall och musklerna börjar bli stela och värker. Det gör ont och jag vill bara fram. Kommer slutligen till Lidingvallen och hämtar ut min väska. På med en tröja och letar sen efter dusch som ska finnas i området så jag slipper gå tillbaka hela vägen igen. Enligt kartan ska det finnas men inga skyltar någonstans. Slutligen följer jag lite folk som ser ut som de ska duscha och jodå, där fanns det ombytesrum. De är fyllda med människor och jag hittar slutligen en lucka att byta om i. Det är glatt humör och folk pratar om loppet. I duschen är en dusch med ljummen vatten och en med iskallt vatten. Folk springer in och ut och huttrar över att det är som rinnande is. När det är min tur får jag den iskalla duschen, självfallet. Det är kallt, så jäkla kallt! Men om man testar att vrida på det här vredet... jodå, där blev det ljummet. Verkar som folk var lite väl trötta ändå.
Nyduschad, ombytt och färdig. Buss in till Ropsten och sedan bil tillbaka till Södertälje. Kvällen fortsätter med burgare på en steakhouse och öl! 300 grammare med bröd, bacon, pommes, ost, coleslaw, grönsaker och härlig steak sauce. Sköljer ner med en välförtjänt Newcastle!
2012-09-2815:21:00
Imorgon är det dags för Lindingöloppet. Sista delen av min klassiker och förhoppningsvis ska det gå runt även denna gång. Förra året hade jag ju en bruten tå med mig men tog mig runt likförbannat. Det skall bara göras! Första året gick det på två och halv timme vilket var en jäkla överraskning. Men en glad sådan! Förra året var jag inte lika tränad och tån då så det gick på precis under 3 timmar så mitt mål iår är runt 2 timmar och 40, 45 minuter. Isch. Få se, lånar den lilla Garmin klockan igen och sätter ett tempo som jag kan hålla mig efter. Ska bli intressant. Vädret blir nog inte heller sig likt från föregående år.
Därefter blir det bara tre korta lopp till för i år, Tjurruset helgen efter (upp till Stockholm igen) och sen en spontan (absolut inte planerad!) test av orientering, inbjuden av vänner, och så ett lätt kuperat lopp som får avsluta säsongen. Men bara för att denna säsongen är slut så ska man inte ligga på latsidan. Nu satsar vi på att hålla formen och även förbättra inför nästa säsong och på tal om nästa säsong! Glöm inte att redan nu börja planera och anmäla er till nästa års lopp. Vissa har redan blivit fulltecknade och stängda så det är bara att leta vidare och plocka det som finns. Det är iofs mest de största loppen som blir fulltecknade direkt. Många mellanvarianter har fortfarande gott om plats och sedan har vi de mindre lokala loppen som öppnar runt 1-2 månader innan eller så. Men börja leta runt, planera upp och göar en plan för nästa år.
2012-09-2718:44:00
Här nedan följer min packlista som jag kör på när jag ska köra Lidingöloppet. Det är väl den enklaste av lopp att packa till då det inte behövs så mycket extra utrustning runtom men jag föredrar alltid att ha en packlista så jag vet att jag ändå inte glömmer något. Att ha med allt gör resan lite enklare och lite trevligare. Listan är vad jag använder så vill du låna så go ahead men se om det är något som behöver tas bort eller läggas till. Men kör du på detta har du mer än nog för att klara ett Lidingölopp.
Som du kanske också märkt så är det lite väl mycket energi och "skit" nerpackat. Hade jag haft en bättre träning, mer regelbunden och under några års tid så hade det inte behövts men nu är den dessvärre rätt så periodisk så då blir det lite extra energi. PreRace så laddar man upp kolhydratsdepåerna. Pastaladdning har jag övergett då jag egentligen anser att äter man en bra varierad kost så får man i sig rätt så bra med kolhydrater ändå. Men med lite extra laddning så känner man sig säker, god mat gör en glad och övrig energi ger en sjukt skön placeboeffekt om inte annat. En gel precis innan start och sedan resten i 5 delar under resan. 1 gel vid 10 km och sedan ½ Liquid vid 15, andra halvan vid 20, en halva till vid 24 och avslutar med sista slurken vid 27. Man blir trött mot slutet och energin kan ge energi men den psykologiska energin behövs också och lite oftare vid slutet gör att man spurtar på sista biten och håller tempot även om det kan kännas hårt.
Startbevis
Löparskor
Löparstrumpor
CalfGuards
Craft Boxer
Löpartights
Löpartröja - Tävling
Keps (Om det blir soligt och varmt, alt regnigt)
Garmin Klocka
Extra Säkerhetsnålar
Överdragsbyxor
Överdragströja
3 x PreRace (Kolhydratsladdning)
2 x Gel
2 x Liquid
Proteinåterhämtnings shake
Vattenflaska
Handduk
Dusch-artiklar
Jeans
Underkläder
T-shirt
Tröja
Jacka
Pengar
Mobil
Mobilladdare
Väska för inlämning (Gärna vattentät)
Vattentäta påsar
Tejp
Godis (Som belöning och för bilfärden)
Öronproppar
2012-09-2520:53:49
Nu såhär några dagar innan Lidingöloppet är det dags att börja ladda och peppa inför loppet. Planen från början var att springa ett lugnt distanspass i lördags och sedan en kortare intervallskörning på måndagen och bara ett löppass på onsdagen, för att göra en slutlig check av klädsel och utrustning. Nu har jag väl inte så mycket utrustning på mig men känns bra att säga så.. täcker man allt.
Nu blev det inte riktigt som planerat och distanspasset flyttades till söndag kväll och det lugna passet fick lite högre tempo än tänkt. Resultatet är jag mycket nöjd över men kanske inte det lämpligaste inför en tävling... lopp (tävlar ju inte direkt förutom mot mig själv). Men sedan så har jag då sällan gjort allting rätt by the book inför mina lopp. Köper kläder på plats som jag använder och äter helt fel. So far so good så vi hoppas på det bästa.. kanske känner jag mig själv bra.. eller så behöver det inte alltid vara så som alla säger. Efter några år och flertalet lopp så börjar man få in en viss vana till det hela, känner sig själv och fått in en viss rutin.
Men några löppass blir det inte under veckan utan nu blir det vila fram till loppet. Lite cykla till jobb och kanske någon längre kvällspromenad kan man väl ta men nu får kroppen vila. Att vila sig i form har fungerat ypperligt för mig förr. Göteborgsvarvet detta året blev en lång vila som träning och det gav utdelning då jag lyckades ta mig runt på 1 timme och 45 minuter. Matmässigt blir det lite försök till att göra mig marginelt lättare. Så måndag t.o.m. onsdag blir det mer kolhydrater och större portioner till lunch och mindre portioner och ytterst lite kolhydrater till middag. Men från torsdag och fram blir det normalt med mat men det ska finnas kolhydrater med. Egentligen tror jag inte det kommer göra någon större skilnad fram till lördag men som med mycket annat spelar det psykiska in mycket. Speciellt för mig som tycker de här loppen är fantastiskt roliga och antagligen engagerar mig alldeles för mycket i dem och under alldeles för lång tid.
Men idag blir det vila. Det blir nog revben och coleslaw (sallad (internt skämt)) till middag och har lyckats med att även införskaffa lite nytt till PS3:an så man hamnar nog där efter middagen. Fast en promenad vore iofs förbaskat trevligt..
2012-09-2419:47:00
Igår (söndag) så blev det fullsmockat med sysslor hela dagen. Planen för helgen var att springa en lugn långrunda men så blev det inte under lördagen så det flyttades fram till söndagen istället. Men vid 16 tiden kom jag hem och var hungrig. Det blev två mackor och lite avkoppling i soffan. Strax innan 18 började jag bli lite småhungrig igen och det var kallt och tråkigt väder ute. Var inte alls sugen på att springa och funderade på att flytta det till måndag och köra intervall istället. Det var lite för tajt på loppet för ett långpass. Men jag tog mig i kragen och tvingade ut mig ändå och tänkte att ett litet normalt pass på runt timmen kunde det ändå bli i lugnt tempo så blir jag nöjd över att ha fått komma ut åtminstone.
R90 byxor på, en t-shirt och skorna snörades på med lite lösare snörning och med musik i öronen sprang jag iväg strax efter 18. Satte fart mot centrum i lugnt tempo och fick in ett under första kilometern på precis under 5 min per kilometer. Men sen hände något och det rullade på bra in till stan och hastigheten ökade. Det kändes förvånandsvärt lätt och hungerkänslan hade försvunnit så fort jag började springa. När det känns lätt och roligt är det bara att rulla på och springa om cyklister och få en extra kick över hur stark man känner sig. In till centrum kom jag och ut igen på andra sidan. Tog en omväg runtom stan och hamnade slutligen i det kuperade området jag annars brukar springa i för att få lite styrka i benen.
Där tog jag direkt sikte på den högsta kullen. Rakt upp längst med en lång sluttning och upp på toppen kom jag med fortfarande hyfsat raska ben. Solen var på gång ner så jag tog en minuts paus för att plocka fram mobilkameran och ta en bild på solen och utsikten. Härlig kväll. Sedan blev det nerför och jag fick chansen att testa om snörningen fungerade bättre nu under lite kraftigare nedlut och det gick förvånandsvärt bra. Nöjd med resultatet tog jag sikte hemåt med en 5 km kvar. Började jaga andra löpare så tog lite andra vägar hemåt bara för att få chansen att få springa om dem och intala mig själv om hur snabb man är. Lite löjligt men bra liten mellankick.
Med två kilometer kvar hem så började matten gå igång i huvudet. För varje kilometer har min app informerat mig om tid och tempo och med lite snabb räkning börjar jag långsamt inse att mitt mål (som sattes under April månad) faktiskt kunde plockas. Att kunna springa 19 km på under 90 minuter. Najs! Första tanken var att räkna fram möjligheten när jag kom hem men det saknades ju bara 7 km och benen var fortfarande pigga. Sorry, jag kommer hem senare för här ska ett mål jagas! Så jag fortsatte springa och jagade ihop de restrerande 7 kilometrarna så jag fick mina 19 km. Det blev ett långpass ändå men dock inte så lugnt.. även om pulsen trots allt inte var så hög kändes det som. Behaglig tur får erkännas och det hela slutade på 1 timme och 29 minuter! Wohoo!! Då blev det ändå 1 minut till godo (kan man tycka) då jag stannade för lite fototid. Utan någon direkt uppladdning eller något tillförande av energi under tiden sprang jag som jag inte sprungit på flera år! Jag som inte skulle ut och springa alls idag.. vilken känsla!
Så slutligen fick jag komma hem, det blev dusch och det blev mat. Sedan blev det väldigt väldigt lågt med energi.
2012-09-2021:44:00
Igår kände jag av lite träningsvärk i benen efter mitt 5 km pass, gött att det tog så pass men det är rätt så intensiv löpning när man försöker ge extra mycket. Så planen för idag var egentligen att springa ett långpass i lugnt tempo så man gör det i god tid innan loppet nästa helg men som vanligt blir planerna annat (nästan). Långpasset är flyttat till lördag och idag blev det intervaller på lite kuperad bana ute i ett naturområde med lite varierande distanser och stigar.
Jag körde ut och började med uppvärmning på 3 km med snittempo på 4:47 min/km. Fick igång kroppen, blev varm och musklerna lite mjukare. Det är kallt ute så hade mina R90 byxor på mig och tillhörande väst (jacka med armarna borttagna). Lite för varmt till en början men sen blev det lite svalare, runt 11 grader så perfekt klädsel senare delen av passet. Speciellt när man blir stående och kan börja bli sval. Efter uppvärmningen blev det att springa 7 km banan, intervall på varje km med 1:30 min ståvila. Inte helt nöjd med tiderna på dessa intervaller men det kanske man ska vara då det är mer backar att pressa sig uppför. Dessutom är det ett populärt område att promenera i och uppenbarligen gärna med hund så blev lite stop och så.. men lite mellan 4:08 min/km till 4:29 min/km. Var en person ute och sprang med sin hund. Körde uppenbarligen spontanintervall då hunden hittade lite punkter som var intressant att sniffa på och då blev det bara till att stanna. Vi sprang om varandra konstant då jag stod stilla rätt länge vid varje km markering och det är inte helt lätt alltid att springa om en vandrande skev limbostång.
Efter dessa 7 km blev det att köra 5:ans bana som nedjogg. Hade god energi kvar och de jobbigare backarna som brukar ta stop på en var det inga större problem att "forcera" sig uppför. Skitkul att känna denna utveckling och kraft igen. Bådar gott för kommande helg. Sista joggen gick på lite lugnare 5:04 min/km sammanlagt som tempo. Slutligen 15,3 km löpning så mitt tänkta distanspass blev av trots allt. Där ser man..
2012-09-1821:35:42
Idag var det egentligen planerat att springa lite intervaller idag igen men dagen blev lite bokad så tiden räckte inte till att göra det ordentligt. Hmmm.. vad gör man åt detta? Planerar om och slänger in ett pass på 5 km med sikte på tid, att göra det så fort som möjligt. Se det som ett test på var man ligger. Det finns någon stor gräns med att kunna springa 5 km på under 20 minuter och då jag aldrig gjort detta var jag lite sugen på att se var jag låg någonstans.
På med skorna, snörade på ordentligt och sedan iväg. Började lätt och hastigt men insåg väldigt snart att det är alldeles för optimistiskt och snabbt skuttande så försökte dra ner det till en nivå som kan hållas i 5 km. Hade inte ätit på över 5 timmar och var lite hungrig men kör på bara, spring iväg, snart tänker du på annat! Japp!
Första kilometern gick på 4:05 min. Ungefär samma tempo som vid mina intervaller. Pulsen var högre än vid mina mellanmjölkpass, precis som det ska vara, och det kändes att det är ett tempo man dessvärre inte är så van vid. Andra kilometern gick lite snabbare, hamnade på 4 minuter blankt och man började väl bli lite uppvärmd vid det här laget. Följande två kilometer gick på 4:06 och 4:09, började tappa lite i fart men bara lite. Inte helt förvånande men fortfarande på en bra jämn nivå.
Sista kilometern gick på 4:10 så i korthet började jag bra, blev lite uppvärmd och sen tappade jag successivt lite i taget men helnöjd ändå. Det hela slutar då på 20:30 blankt och det är så nära att springa 5 km på under 20 min och det glädjer mig skitmycket! Bättre laddning så tar jag in de sista 31 sekunderna för att hamna precis under. Måste ta det innan det blir för kallt och jag måste börja klä mig mer, det hindrar alltid farten lite. Vore bra att slänga in det som tid på Funbeat Aquathlon tävlingen som börjar 1:a oktober.
2012-09-1716:37:26
Under förra veckan satt jag och försökte planera upp hur träningen kan se ut framöver, få ett schema och rutin på eländet som det är idag. För att få ut en bra träning för triathlon nästa år vill jag självfallet satsa på löpning, simning, cykling samt stärkande gym. Att försöka få in allt det på en gång redan efter att ha haft det hyfsat slappt blir nog inte så givande. Så spinning går åtminstone bort tills vidare och jag försöker få in löppass av varierande innehåll samt lite simning samt gym.
Det blir 2 veckors perioder nu i första skedet och jag tänkte testa det fram till ungefär vid december månad och sen se vad som behövs ändras. Men nedan listas schemat upp och jag försöker utnyttja både morgon och kväll för pass. Det blir även vila till andra helgen så man har lite tid för annat än att bara träna. Återhämtningen är lika viktigt som själva passet, det är så som musklerna byggs. Att simma på morgonen har jag gjort förr och det är trevligt sätt att börja dagen med. Försöka få in mer varierande träning med kvalitétspass och inte bara simma längder i oändlighet. Gym på morgonen blir det också. Detta tillsammans med tösen vilket gör att vi är två som drar iväg varandra så det kan hjälpa. Blir det lyckat så kan det nog bli att jag byter gym igen och går tillbaka till den förra som då ligger lite närmre mig samt jobb.
Löpningen som uppenbarligen är den stora vinnaren här ska få en mer strukturerad träning och inte enbart en massa mellanmjölkpass. Intervallspass och kuperade rundor för att träna muskler, syreupptagning och mjölksyratröskeln. Fick även in att jag kan springa intervaller med klubben också på tisdagarna, det blir trevligt att få återkomma dit. Ett distanspass självfallet för långsamt och lång löpning och ett pass med lite mer valfrihet. För att öppna upp för lite nya test av pass eller kanske något snabbare om man ska göra något kul.. eller vad man än känner för. Allt för att göra det lite roligare, hehe.
Så börjar successivt att införa schemat med alla pass och ska väl ha den på plats till efter Tjurruset.
Dag
|
Morgon/FM
|
EM/Kväll
|
| Måndag |
Simning |
L-Intervall |
| Tisdag |
Gym |
|
| Onsdag |
|
L-Kuperat |
| Torsdag |
Gym |
|
| Fredag |
|
L-Fritt Val |
| Lördag |
|
|
| Söndag |
|
L-Distans |
| Måndag |
Simning |
|
| Tisdag |
Gym |
L-Intervall Klubb |
| Onsdag |
Simning |
|
| Torsdag |
Gym |
L-Kuperat |
| Fredag |
|
|
| Lördag |
|
|
| Söndag |
|
|
2012-09-1716:13:41
I fredags blev det åter till att göra Runner’s Store ett snabbesök innan de stängde. Denna gång för att lämna tillbaka inläggen till skorna som jag köpte. Efter lite analyserande av resultatet från löprundan så kom jag rätt så lätt och snabbt fram till att de tillförde inget. Det blev halare, det blev lite obekvämt och jag kände inte direkt att jag fick mer positivt ut från att ha dem i skorna än utan. Så istället för att de bara ligger runt och dammar så kunde jag lämna tillbaka dessa. Så tillbaka till enbart skor och lite mer tester på den perfekta snörningen.
Det var det enda träningsrelaterade jag gjorde i fredags och helgen har därefter varit mer i festligheternas tecken så det blev ingen träning alls och idag är det lite på återhämtningsfasen får erkännas så förhoppningsvis kan jag få mig en runda under morgondagen.
2012-09-1315:15:00
Ja, det är ju en app jag inte kommer använda så flitigt framöver. Centrering av text och ingen möjlighet att editera om det i efterhand.. njae, passar inte mig. Dock bra att följa bloggar med.
Igår blev det lite mer social träning än jag haft på länge. Vi var tre som skulle ta oss ann S:t Hans backar som är den kuperade bana jag kör för benstyrka. Kan man köra milen på den bra så är plan mark inga problem. Men det blev direkt ett lugnt varv för att visa banan och sedan fri "lek". Andra varvet sprang jag på bra och upptäckte under varvet att en av dem nog inte kom ihåg alla snitsar och svängar (helt förståeligt då det är en hel del sådana) så jag tog mitt tredje varv med honom, lugnt igen, för att springa lite tillsammans. Sista varvet blev lite snabbare för det började bli kallt och vi var alla hungriga.
Det blev även första passet med skoinläggen och det ja.. vet inte riktigt. De ska ha en mer friktionyta så det inte blir halt i skon men det blev halt, väldigt halt. När stigarna har lutning känns det som man håller på att vricka foten. Började leka med snörning igen så vid varje varvning stannade jag till och mixtrade runt med snörningen, drog på mer och mer och slutligen snörade jag på skorna hårdare än jag haft tidigare. Vet inte om det blir alltför tajt, känns obekvämt men man håller foten bättre på plats iallafall. Får bli en liknande runda på fredag igen, testa testa testa. Dyraste och besvärligaste skorna hitintills. Dock lite självförvållat då man inte provade ut dem ordentligt men att springa en minut eller två på ett löpband ger inget resultat.
Men det blev 10,3 km på 57:37 minuter. Det ger ett snittempo på 05:36 minuter per kilometer. Roligt nog snabbare än förra gången jag sprang själv i eget tempo som blev i snitt 05:40 minuter per kilometer. Kan vara att man var i bättre form men det jag misstänker mer, om man kollar tempo för varje kilometer, att ett lugnare jämt tempo är bättre. Blir inte trött och segare utan börjar långsammare än sist men håller det lite bättre och blir inte lika snabbt trött. Vilan jag fick vid varje stopp för snörning gjorde ju sitt också men ja.. köra igen på fredag utan stopp så får vi se om det blir resultat.
Därefter körde vi iväg och duschade och sen blev det hemmagjorda burgare. Trevligt med sällskap. Tar mer tid men roligare träning.
2012-09-1215:54:41
Hittade idag äntligen en app att uppdatera bloggen med så dessvärre är det nu lättare att göra mindre och spontana inlägg.Vi testar givetvis genast och meddelar glatt att startbeviset för Lidingöloppet kom idag så en kort påminnelse om vad som väldigt snart skall ske.Detta firar vi med kuperad löpning med sikte på milen, dock inte på bättre tid. Springer med två vänner som ville testa rundan men inte känner till denna så första varvet och kanske ett till är jag mer som guide. Men kul med sällskap och sedan blir det middag tillsammans så det piffar upp en träningsdag till något lite roligare än vanligt.
2012-09-1118:18:40
Idag blev det ingen träning, däremot blev det en runda ner till Runner's Store där jag köpte mina skor, ett par Asics Gel-Kayano 18. De har fungerat bra, har sprungit lite mer än 10 mil med dem nu på rätt så varierat underlag och det har gått rätt så bra på plant underlag. Däremot har jag märkt av att jag fått lite ont i hälen, antingen mitt under löpningen eller precis i början ett fåtal gånger. Vet inte om det är skon eller bara dagsformen som spelat roll. Dock har största problemet varit att skorna varit lite för stora så vid alltför branta backar så har fötterna antingen glidit fram i skon när man sprungit nerför alternativt bak igen när man springer uppför.
Jag konsulterade säljaren, livlig diskussion bröt ut om diverse lopp och speciellt om senaste triathlonet vi båda deltog i och det hela avslutades med att det fastlogs att han fick bättre resultat än mig och att ett par inlägg kan hjälpa mina problem. Sagt och gjort, ett par i rätt storlek plockades fram och sattes i mina skor. De fyller ut skon lite mer så förhoppningsvis skall fötterna inte röra på sig så mycket längre. Detta kommer testas imorgon när det blir hårt kuperat igen! Dessa inlägg har även lite extra dämpning i hälen som kan hjälpa både för mina små häl-känningar men även mjuka upp slaget mot marken för mina knän. Har haft problem med mina knän lite till och från så förhoppningsvis ska dessa skonas lite mer. Det är alltid ett stort plus. Sista positiva egenskapen var nog att det skulle kunna ge ökad blodgenomströmning i fötterna och det är aldrig fy skam.
Så på det hela låter det ju fantastiskt.. nu ska det bara testas ordentligt så får vi se om det är lika underbart som det låter. Lidingöloppet är bara runt hörnan och det gäller att testa allt ordentligt innan man springer iväg.
Det jag undrar är.. varför kan inte åtminstone hälften av dessa egenskaper redan finnas i skon när man köper den?
2012-09-1021:36:31
Idag var det bestämt för intervallsträning så efter man kom hem från jobb så snörade jag på mig mina röda skinande skor, lånade återigen tösens klocka, knappade in 6 stycken 1 km intervaller och vila på 1:30 och sedan sprang jag iväg för lite uppvärming innan intervallerna.
Det kändes som jag plockade på mig fel ben hemma och mina löparfötter låg vid sängen, besvikna att inte få springa.. för dessa var inte med på noterna, inte alls. De var stumma, orkeslösa och nästan lite förvirrade. Det här kommer inte gå bra, tänkte jag. Men när väl intervallerna sätter igång försvinner det mesta av omvärlden och pinan sätts in. Jag gillar inte intervaller! Men de gör ett utmärkt jobb på mig så jag kommer fortsätta. Skam den som ger sig.
Det blev ungefär sammanlagt 10,5 km sprungna med intervaller, uppvärming och nedjogg och detta på 51 minuter så lite bättre tempo i kroppen än förra veckan.. benen var nog inte så pjåkiga trots allt.Tack för att ni hittade rätt tillslut.
Imorgon blir det ett återbesök på Runner's Store för att höra lite om det går att göra någon "förbättring" med skorna. De är just nu lite för stora så det glids lite väl mycket i skorna i backarna när det går uppför och nerför. Fötterna glider längre fram i nerförsbacken och sen när det går uppför så åker de tillbaka igen. Helt enkelt för stora skor men på plan mark känns de väldigt bra. Se om de har något inlägg eller så, så hinner jag prova utifall det blir något fix innan Lidingöloppet! Har även börjat få lite ont i hälen när jag springer, vilket jag inte direkt haft innan.. vad jag kan minnas.. så inlägg låter som en möjlighet, få se.
2012-09-0919:09:02
Igår lördag blev det ett löppass under dagen med sikte på att köra lite hårdare kuperat för att träna lite styrka och kondition. Samma korta 2,5 km runda som alltid med mer eller mindre enbart uppför och nerför i följd. Fyra varv blev det så milen på 56:51 minuter, vilket är helt ok men siktar på att försöka kommer ner under 55 innan Lidingöloppet. Skulle det varit plan mark hade nog milen gått på 46-47 minuter så backarna tar ut krafterna rätt så bra. Men bättre än jag trodde och kände mig konstigt nog hungrig löpningen igenom trots en saftig frukost bara 1,5 timme innan så.. kanske kan gå bättre nästa gång med rätt uppladdning.
När det är mycket kuperat eller väldigt långt brukar jag numera även slänga på ett par Calf Guards av märke 2XU som jag köpte dagen innan min Ironman och gjorde en chansning att ha dem på under loppet. Det fungerade utmärkt och känns som det hjälper med kompression på vaderna för att undvika lite kramp och lite bättre återhämtning. Även hört många andra som känt liknande resultat med hjälp av kompressionsstrumpor som även täcker vader så det är nog inte så fel trots allt. Hjälper gott under loppet men även efter.. fast kanske ska ha ett par till som man kan byta till.
2012-09-0909:48:04
Jag är som tidigare nämnt medlem på träningssiten Funbeat där jag reggar all min träning samt följer och diskuterar i dess forum. Där finns en hel del inspirerande människor och roliga idéer, inslag och händelser. Förra året var det någon som införde en ”tävling” eller mer motivator kallad Funbeat Aquathlon på forumet. Lite längre namn men kortar av det så. Det innebär ingen tävling på någon specifik plats utan enbart en liten motivator för folk under vintern att fortsätta träna och prestera. Den kör de igång med även för i år och jag skrev upp mig direkt!
Helt enkelt att man reggar under en 6 månaders period under hösten/vintern sin bästa prestationstid för 1500 m simning samt 5 km löpning. Dessa tider slås sedan ihop till en tid som blir ditt resultat och sedan listas alla som är med samt deras resultat och då deras plats. Så man har 6 månader på sig att förbättra sina tider på simning samt löpning och därigenom kanske locka fram tävlingsinstinkten hos andra att försöka prestera lite bättre och försöka hamna så högt upp på listan som möjligt, gärna då första plats som självfallet är mitt mål!
Ingen våtdräkt eller så, så det blir till att leta upp en 50 m bassäng där man kan få simma fritt och sen bara ut och springa springa springa! Stora arrangemang i all ära men dessa är klockrena också då det möjliggör det för mig att träna när jag kan och verkligen få fram vad jag i bästa form kan vara kapabel till. Det blir en skön passiv/aktiv träning/tävling för alla. Jag tycker det är klockrent och det kommer nog få mig att fortsätta försöka satsa på mer prestation under vintern och det kommer bli perfekt som sporre tillsammans med ett nytt och bra träningsupplägg genom den mörkare årstiden. Att träna på ett bra sätt, mer kvalitéspass och mer kontrollerat och däribland även ha denna "tävling" där man kan ha koll på sin utveckling och med denna sporra andra att bli bättre. Sweet!
2012-09-0818:25:00
Brukar få lite mail från olika tidningar, lopp etc som man anmält sig till genom åren och de brukar kunna innehålla rätt så intressanta artiklar och videoklipp med tips och idéer på hur man tränar på bästa sätt.
Idag fick jag ett sådant utskick från Runner's World där jag hittade ett klipp med en
intervju med Lisa Nordén (som vann OS-silver i triathlon i år) och hennes tankar om träning och speciellt vid skador. Att man ibland får köra plan B och ibland även plan C, något jag kan känna igen från stundern är tiden varit knapp och skador och annat gjort att man inte är i sin bästa form.
Hon tar även upp lite om ett system hon har tillsammans med sina träningskollegor (får man väl nästan kalla det) och sin tränare där de graderar hur de mår dagligen och av det bedömer om det blir en vilodag eller träningsdag. Just nu är man väl inte tillräckligt vältränad för att planera in pass dagligen och ta vilodag enbart när kroppen säger ifrån utan det blir med vilodag inplanerad och sedan får vi se. Klart man ska lyssna på kroppen också. Om den behöver vila och återhämta sig så kommer den att säga ifrån, kroppen har aldrig varit en diskret liten mes och säger skarpt ifrån, man ska bara lyssna på den. Då mår båda bättre.
Men det nämns lite mer om kvalitetspass också och det kan jag vara väldigt dålig på då jag nästan alltid föredrar lite distans. Bara springa på eller bara cykla iväg eller bara simma (fast där gillar jag att leka med paddlar och intervaller då simning blir så tråkig annars). Ska försöka få in mer kvalitetspass i träningen, både ensam och med grupper. Mer intervaller, backintervaller, syretröskelträning m.m. Cykelträning brukar gå på 3 timmar för man ska cykla så lång men när jag köpte nya cykelhjul fick jag lite tips samtidigt om lite bra VO2max intervaller. Gör att en cykelträning inte behöver ta 3-4 timmar varje gång utan 1 timme.. 1,5 timmar max och det underlättar.
Så mycket av intervallspass handlar om att öka pulsen, att träna nära sin syretröskel och då är det bra att ha koll på den. Så det är kanske dags ändå för ännu en pryl. Kanske ska ge pulsklocka och pulsband ännu en chans. Kanske även ska boka in en dag på något gym och göra en helmätning av mig och min prestation. Min syretröskel, kroppsfett i %, styrka etc. Sånt behöveri nte bara vara fakta.. det kan även vara sporrande. Göra en kontroll, att göra det till en rolig aktivitet.. jag ser en sådan dag som en belöning men så är jag lite udda också..
2012-09-0720:37:00
Som nämnt körde jag ett kvalitetspass igår i form av intervallsträning. Blev lite sent så det blev att springa i mörker men det finns lampor och jag ska mestadels bara rakt fram. Körde en kort uppvärming på ungefär 1,5 km. Många hade nog ordinerat lite mer men jag kör på, har fungerat bra för mig förr och så även nu. Sedan blev det 6 stycken 1 km i högt tempo med 2 minuters vila mellan. Lite väl lång vila men kändes nog mer för man stod ensam ute i mörker och väntade på nästa intervall. Nästa gång drar jag nog ner det till 1:30 istället. Efter intervallet så joggade jag lugnt hem och det hela slutade på 9,3 km på runt 50 min. Intervaller är bra så det ska det bli mer av. Bra för att öka syreupptagningsförmågan samt även att transportera bort mjölksyra från musklerna, att träna nära eller mitt på sin mjölksyratröskel. Just nu är det mer på känn men ska väl ta och köra en genomkörare på mig och hitta alla mina gränser, siffror och nivåer så jag kan bättre optimera träningen senare.
Inför näst sista kilometerintervallet kände jag att mina lårmuskler på lårens ovansida började bli trötta. Detta har jag råkat ut för även under min Ironman samt andra tävlingar, de orkar inte med tempot. Så det blir en fokuspunkt framöver att få dem att vara lika starka, pigga och uthålliga som resten. För att ge dem samt alla andra muskler bästa möjliga förutsättning att återhämta sig och bli starkare så försöker jag alltid ge dem vila samt gott om protein och energi efter ett träningspass, speciellt de hårdare.
Jag använder Star Nutrition Whey-80 som proteinkälla efter mina pass, naturell smak så man kan använda det till mycket. Det kan gå åt en del när man väl kommer igång så storpack på 4 kg är i regel det vanliga som beställs och har hemma. Som smaksättning blandar jag det med vanlig O'Boy (tidigare även testat på med fibrer och mindre socker) så får jag lite godare smak i mina shakes samt lite kolhydrater och annan energi för återhämtningen. Jag har även i lite L-Glutamine som jag fick i ett av mina beställningspaket. Det är en aminosyra som kort och gott hjälper proteinet att bygga upp och stärka musklerna. Som sagt, försöker ge mina muskler så goda förutsättningar som möjligt. Dock fungerar säkerligen käk efter träning lika bra men oftast har jag inte middag klart direkt efter ett pass. Så jag har en liten burk med färdigblandning av de tre ovan så det är bara att ta en skopa i shakern och sen i med lite mjölk för bästa smak, skaka skaka, drick och sen vila.
2012-09-0715:25:00
Ska man trots allt lägga sina pengar på en dyr men fin träningsklocka.. Jag tränar ändå en del och reggar den mesta träningen via mobilen som jag släpar med mig men till tävlingar och vissa pass vill jag inte ha min mobil i fickan eller på armen. När jag simmar vore det strålande med en klocka som man kan ta tiden med. Men de kostar pengar.
En gång i tiden, när jag började springa, köpte jag en enklare pulsklocka med pulsband som jag tränade med men jag fastnade aldrig för det. Bandet besvärade mig och jag tittade ändå aldrig så noga på pulsen så bandet försvann efter någon månad. Klockan var bra att ta tid med och leka med intervaller. Sedan gick den sönder en snöig vinterdag och ännu ett av mina berömda skidpass där jag stod upprätt ungefär lika mycket som jag rullade runt i snön, högst ofrivilligt. Sedan blev det en ny klocka inköpt, billig som bara tog tid och kollade UV ljus. Men den försvann.. misstänker jag glömt den i ett omklädningsrum. Köpte ännu en ny klocka, billig sak på Clas Ohlsson men som tidigare nämnt var den billig aven anledning och bandet gick av. Så jag står klocklös!
Så istället för att köpa ännu en billig liten sak.. ska man då satsa ordentligt på en klocka som kan ta tid, kan fixa intervallpass, är vattentålig och har GPS samt massa andra funktioner jag både vill ha, jag inte vill ha och som jag ännu inte insett att jag bara måste ha!
Är det verkligen nödvändigt av en som vill träna effektivt att ha en dyr och funktionsrik klocka på armen eller är det bara materialist-jag som lite sotis sneglar på min flickväns nya fina Garmin? Det har ju ändå gått rätt så bra hitintills. Kan det gå ännu bättre om jag köper mer prylar? Eller är det tekniknörden inom mig som vill gödas lite till? Why not both?
Testade tösens Garmin igår under ett intervallpass som dirigerades av klockan. Det fungerade alldeles ypperligt! Samt det hjälpte ju inte mig direkt att motstå ännu mer inköp. Suget på fler funktioner kom upp också då det hade varit trevligt med en klocka som kan vibrera under intervallspasset.. så lutar det åt Garmin 610 och 910. En närmare titt så ser det ut som 910 även kan användas till simträning, räkna armtag. Det skulle kunna hjälpa att se om man faktiskt kan bli snabbare samt ta färre armtag och spara energin bättre. Men de är ju inte direkt billiga! Hur ska man ha råd till allt? Hjälper ju lite att ha färre stora dyra lopp på fjärran platser men man kanske borde satsa lite mer på träningen så man faktiskt kan vinna hem lite pengar också! Kul det vore med en hobby som skulle kunna ha möjligheten att betala av sig själv.
2012-09-0616:28:00
Har man inte rätt utrustning får man improvisera lite. Detta tillsammsn med ett lite för stort lock ovanpå fungerade rätt så bra att ångkoka lite broccoli. Men det blir nog till att införskaffa något lite bättre så man kan göra det effektivare och med lite mer plats.
2012-09-0521:39:00
Jag älskar att inte alltid vara bunden till en grupp och att behöva träna exakt just det här vid exakt just den här tiden. Ibland är det skönt för det får en att kliva upp och komma iväg men det gör att jag får större frihet ett träna det jag vill och hur jag vill. Vill jag springa ett långpass så gör jag det. Om tiden blir knapp kan jag ta ett pass simning på morgonen eller springa intervallet istället. Bara att klistra och knåpa ihop vad man vill och kan göra. Dock blir det svårare att väl komma igång, då är träningsvänner och fasta tider bättre.. man vet vad man ska göra och man vill inte svika de man tränar med.
Så nu inför hösten och nästa år har jag bestämt för att dra ner på en del av ambitionen och öka en annan. Ingen Svensk Klassiker men desto mer triathlon. Jag vill komma i form igen och komma ut ur vinterhalvåret med en starkare, friskare och tåligare kropp som är redo att köra stenhårt inför sommarens träningar och tävlingar.
För att lyckas med detta måste jag få en bättre struktur på min träning och få ordning på både träning, tid, kost och övrig levnad. Så tänkte sätta mig ner i veckan och strukturera upp ett träningsschema för hösten och sedan försöka.. jag ska.. följa det under höstmånaderna och se hur upplägget fungerar och om man kan köra på samma under resten av vintern eller om man får ändra något. Men jag återkommer om hur min höst kommer se ut.
Inför min Ironman satsning gjorde jag ett schema baserat på det schema och tips jag plockade upp från
Jonas Coltings hemsida och det gjorde att fritid.. there were none! Den blev stenhård och det gick bara inte att följa och det kollapsade. Så den måste vara realistisk annars spelar det ingen roll.
2012-09-0517:36:00
Min satsning när det kommer till träning är Lidingöloppet som går av stapeln om ungefär 3,5 veckor. Löpningen går sådär just nu och jag märker att prestationen varierar rätt så stort och långa pass måste det bli mer av, likaså intervaller samt backar och kuperad terräng. Sprang ett pass i förra veckan på sammanlagt 16 km där 5 km mitt i blev i kraftig kuperad terräng, det var ett bra pass fast lite långsamt kan tyckas. Jag måste få mer styrka i benen.
Just nu är det inte så lätt att få in bra träningspass under veckorna då det är mycket annat som händer i ens liv. Det är folk man ska träffa, saker man måste göra och andra tider att anpassa sig till. Mat ska ätas, jobb ska skötas, träning ska passas in och livet ska även kunna fyllas med annat. Nu börjar det även bli mörkt tidigare så icke upplysta banor måste tas tag i tidigare om dagen men man ska där också få in middag och annat. Det kan bli klurigt. Igår var en sådan dag.
Planen var intervallpass med min löparförening som jag inte deltagit med på månader. Dock skulle det bli dåligt med middag efter jobb, stressigt och springa med magen fylld så jag hoppade den och planerade om till löppass senare för en mer kuperad bana. Men det är kallt ute så istället för att cykla iväg planerade jag om att springa dit, men det hade redan börjat bli mörkt och där finns inga lysen så planerade om till intervallspass strax utanför hemmet. Dock är klockan trasig och dålig koll på exakta km distanser så blev en löprunda bort och backpass uppför en brant backe istället. Tempot dit var lite långsamt, betydligt sämre än jag trodde.. fick mig på lite ledsamt humör att det inte verkar ge något.
Väl där träffade jag på ett par grabbar vars kompis hade fått ett anfall och låg avsvimmad på marken, så jag hjälpte dem att se till honom, de kontaktade ambulans och jag hjälpte sedan (efter han piggnat till lite men verkade fortfarande dålig) att ta sig ner till väntande ambulans och fick iväg dem till sjukhus. Dagens goda gärning gjord! När jag blev ensam kvar igen så tog jag och letade upp mina hörlurar som försvann i allt virrvarr och började springa hemåt igen i mörkret. Lyckades öka tempot lite på vägen hem men fortfarande inte jättenöjd.
Bilden av mitt gamla jag och min prestation från mitt första Lidingölopp på 2:30 jagar mig och jag vill inget hellre än prestera lika gott nu som då. Men det kommer inte hända i en handvändning och inte med så pass lite träning som jag haft i år jämförelse med 2010. Finns nog många som jagas av sina forna jag och gör att ens personliga stämning på träningspassen kan bli rätt så deprimerande. Det är eggande och motiverande ett gott tag men kommer inte resultaten tror jag det är många som kan må sämre och kanske t.o.m ge upp. Men aldrig ge upp! Me and myself shall once again be forged into a super-being of epic proportion!
