Skam den som ger sig

 

Lite sms konversationer och kontroll av uppgifter och efter några minuter var jag anmäld till en Ironman! Det blir Ironman på andra sidan sundet nästa år! Många reagerar nog "Va fan.. oh gud, va jobbigt!" medan jag i mitt galna sinne studsar runt och tycker "JIPPIE!!!"

 

Tror jag är bland de första 500 anmälda och det är skitkul att få vara en del av de galna. Kvart över 12 var det 600 anmälda och 6 timmar efter anmälan öppnade var det fullsatt för 2014. Så det är fullt för Kalmar och Köpenhamn redan. Kalmar har jag genomfört en gång tidigare så vore kul med ny utmaning, därav köpenhamn. Det ligger närmre till också samt tror jag är lite lite billigare men vi pratar inte många pengar. Men alltid något.

 

Så nu har jag om ännu en större anledning till att få grepp om min träning. Tog en titt och det året jag körde min förra Ironman, från det att anmälan släpptes fram till själva tävlingen, tränade jag 252 timmar. Det är grymt lite enligt de data jag läst på vad man borde köra. Men jag tog mig runt men dock ingen imponerande tid, 13,5 timmar. Simningen gick ok och likaså cyklingen. Däremot så tog mina ben helt slut och löpningen drog ut på tiden rejält. Så för nästa år ska jag kört rejäla pass innan och träna betydligt mer så jag är starkare och uthålligare. Tills idag har jag detta året tränat 220 timmar. Så det finns gott om tid att köra på mer men måste enligt "statistik" öka på ännu mer... Fan det är alltså dags att sätta igång på riktigt! Tiden Startar NU!

Äntligen då hemma igen från München och få ut och springa lite. Så igår blev det löpning på eftermiddagen som en muskelvärmare inför söndagens lopp, Tough Viking. Plockade fram musik och hörlurar för att få lite peppande musik i öronen men kom ihåg att sist jag sprang så försvann ljudet i vänster hörlur. Så kontrollerade hörlurarna innan jag stack ut. Glapp. Trasiga hörlurar, andra paret inom 8 månader. God damn! Så bara leta upp kvitt och reklamera. Igen. Borde inte köpa liknande igen men får jag tillgodo så har de kommit ut med ett par nyare så ja.. de får väl en chans till.

 

Men löpning blev det. Ut i naturområde som är så skönt att springa i och sätta fart. Skuttade iväg och började med 10:an som är nästan 10 km. Saknas 400 m. Efter en 2,5 km så högg det till i bröstet och i knäet. Lite nervös på det men sånt händer, ibland. Så sprang vidare och det släppte en 500 m senare så var nog ingen fara. Kände inte av det senare under passet heller så. Men det gjorde iofs att jag ändrade mig från att köra en 5 km extra till att ta 3 km. Det skulle bli 12.5 km löpning vilket kändes som en bra kompromiss.

 

När jag kom in efter 12,4 ville jag springa lite till för att få iallafall över 12.5. När jag stannade på 12.7 var det ju så löjligt nära så fick bli ytterligare 300 m så jag avslutade på 13 km blankt på timmen och 3 minuter. Helt ok löpning efter ungefär en veckas ledighet.

 

Nu på morgonen blev det åter ett besök på gymmet. Även här en veckas ledighet. Axlarna kändes bättre men har ont i dem igen.. på andra ställen. GAH! Strålande. Tänkte att jag tar det lugnt idag, både efter lite vila men även så man inte bränner slut eller får värk inför då helgen. Sänkte bara lite lite lite så man kunde få bättre kontrollerade rörelser, de bränner nästan värre.

 

Men jag vet att jag kan vara lite klenare på vänster sida, brukar märkes på de sista repsen när man är riktigt trött... men här var jag helt skev redan från start. Obehagligt skev och klen. Helt bissart, kunde inte stå rakt för då vek de sig nästan så fick stå "fel" för att det skulle kännas rätt. Hoppas det är någon engångsgrej.. sovit skevt eller något liknande.

Nu har det varit sådär tomt igen. Både på bloggen men även på träningsfronten. I måndags åkte jag ner till München för lite arbete och kom hem igen igår eftermiddag/kväll. Jag brukar alltid ta med lite träningskläder, löpskor eller annat på mina tjänsteresor men denna gång kom inget med. Det var rätt så snävt med tid och försökte ha så liten packning med som möjligt. Simma kanske man hade kunnat göra men antog att hotellet var så pass litet att de inte hade pool. Funderade på att kolla men skippade det.

 

Visade sig att jodå, det finns pool på hotellet så att simma där hade varit fullt möjligt. Så bra att jag inte tog mig den tiden.. 2-3 minutrarna, att kolla detta. Aja, lite träning på rummet kan man alltid orka med.

 

MEN... jag bestämde mig ändå för att nej, jag kommer inte träna något. Har kört på helt ok den senaste tiden och vet att min axel och rygg har smärtat en del. Så nej, 3 dagar kan jag faktiskt få vila. 3 dagar kan kroppen få återhämta sig och jag kan få relaxa lite. Så blev det.

 

Nu är jag tillbaka så det ska bli löpning och gym nu innan det är dags för nästa tävling! Tough Viking. Så igång med kroppen igen och lite vila dagen innan det är dags för att plåga kroppen!

 

Axeln känns bättre så good news! Däremot är ryggen ett vrak haha..

 

Söndag. Kväll. Mörkt ute. En helg har gått. Ännu en. Det gick både långsamt och fort. Helgen har ju tagit sin tid att passera, känns det som.. men nu är den slut och ja.. hade gärnat fått vara några dagar till, som alltid.

 

Har lyckligtvis (för mig) hunnit med att få träna lite! Wehey! Överraskning.. inte lika mycket som kanske ett blogginlägg haha! Ja, jag tar den.

 

Lördagen började tidigt. Upp för frukost och vid 10 så var det dags för dagens första pass. Spinning! Suz körde och kommenderade från sin cykel och vi andra följde blint med! Svetten började rinna redan innan uppvärmningen och när vi var klara så hade jag en större sjö under min cykel, en nerskvätt cykel, t-shirten var plaskblöt och då menar jag verkligen genomsur och skitkall. Min handduk jag använt för att torka av svetten med var dränkt den med. Det låter inte jättefräscht.. men det är skitkul att verkligen få köra järnet! Tror jag startade med för hårt motstånd men lyckades nog få bättre kontroll på det i slutet.. så dags då..

 

 

Efter passet gick jag bort till löpbanden och tog en PW på 15 minuter för att rensa ut mer från benen. Tittade på tv. De hade lite odling med grönsaker, kryddor, frukter m.m. Oh, vad jag längtar efter en trädgård jag kan plantera i!!

 

När jag ändå var i huset bytte jag om och stack ner till 50 m bassängen direkt efteråt och körde lite sim. Armarna värkte och var griniga efter fredagspasset men sträcktes ut efterhand och mådde bra men trötta vid slutet. Simmade lugnt 1 km på 23 minuter. Ingen supertid men mest bara simma. Som vanligt på sistone då. Nöjd med förmiddagens dubbelpass stack jag sen hem för lunch!

 

Söndagen bjöd på en bonus! Blev inbjuden till orientering så vid 8 begav vi oss norrut. Blev min andra orientering (förra var för ett år sedan) och det blev längre bana, 5.2 km fågelvägen och svårare terräng. Men skitkul var det! Ingen supertid, 1 timme och 16 minuter och slutade med 7.6 km löpning men riktigt riktigt roligt. Svårt att läsa av kartan ibland men man lär sig. Jättekul spontan aktivitet och blir nog fler sådana. Både iår och nästa år!

 

Igår blev det löpning på eftermiddagen. Visste jag ville ut och springa men inte vad. Intervaller? Lite lättare löpning? Backpass? .. Lättare löpning känns det som jag pysslat med väldigt mycket på sistone. Så den strök vi. Intervaller vore bra.. men njae.. så backar. Bara backpass? Nä, vi tar SHE rundan. 2.5 km per varv ren på backar backar och mer backar. Några få korta raksträckor men annars bara backar. Klockren runda för att få kontinuerlig löpning och bra styrkepass.

 

Så jag valde att springa dit. Det blev strax under 5 km transportsträcka. Sedan började vi på varv ett, gick utmärkt. Varv 2. Träffade på en polare som precis kört sitt pass men som hakade på ett varv. Lite för att se hur sträckan var, lite socialt och lite extra träning. Tycker det är fantastiskt strongt att när man kört sitt pass färdigt och är slut att man hakar på en sådan runda med den kraft och ork han hade. Grymt bra! Och sjukt trevligt med sällskap!

 

Sedan blev det varv 3 och varv 4. En mil avklarad med rena backar. Därefter så fortsatte jag springa på hemåt. När jag var en 2 km hemifrån så började vänster hörlur spraka och försvinna. Va fan.. inte igen.. inte dessa också. Tog av mig då de störde mest och det var ju ändå sån kort bit hem nu. Få se om det var litet glapp och kanske fungerar bra nästa gång.

 

Nästan hemma så tog jag en kort extrarunda på en 700 m för att samla på mig en sista sträckning för att få 20 km totalt. Sjukt trevlig runda och redigt behövlig. Blev ändå lugnt tempo men långt, behagligt men samtidigt ansträngande.

 

Imorse blev det gympass. När jag cyklade iväg blev jag överraskad att jag var piggare och starkare i benen än jag varit på länge. Detta efter gårdagens pass! Helt sjukt.. men glädjande. Blev bänkpress, militärpress, bicepscurl, tricepscurl, axellyft fram och sidor och avslutar med shrugs. La på mer vikt för bänkpress och militärpress. Det kändes lite för lätt så får öka lite. Känns i allmänhet som man fastnat lite i sin prestation så funderar på att till nästa vecka köra både med högre vikt / lägre reps och åt andra hållet med lägre vikt / högre reps. Lite för att komma ifrån denna "rutin" man hamnat i.

 

Sjukt nöjd över senaste prestationerna så efter jobb kan man påbörja helgen med gott mod! (Hade jag iofs gjort ändå).

 

Igår blev en bra dag på gymmet! Varje onsdag nu har jag gått på cirkelträning och det är sketnakul! Övningarna i sig ser alltid lätta ut och man pressar på. Det är 8 övningar, 45 s aktiv träning och 15 sd vila mellan varje övning och efter varje varv blir det 1 minuts vila och det är 3 varv på hela passet. DET SLITER! Man kör på, pulsen kommer igång direkt och hur stark man än är så segnar man ihop under varv 2 och sen nästan älskbävar man för varv 3! Varje gång och så även denna. Svetten droppar icke, den RINNER från pannan, hakan, skägger och ens t-shirt blir dyblöt. Glömmer alltid att ta med en extra. Men det är kul, riktigt jävla roligt!

 

45 minuter pass och efter det är klart kryper jag iväg mot gymmet och kör lite fria vikter. Militärpress, bänkpress, bicepscurl, m.m m.m. Kör på mellan 40 och 60 minuter. Denna gång blev det 40 minuter tills kroppen fick nog. Energin tryter redan efter cirkelpasset och man sliter ner det sista man har med skrotlyftet. Skitskönt!!

 

Min rygg däremot har börjat klaga lite igen. Efter mina plankutmaningar som drev mig till att köra runt 10 min planka om dagen gjorde att min bål stärktes och mina besvär med ryggen minskade avsevärt. Sen slutade jag och min smärta har successivt kommit tillbaka nu. Så tänkte jag kunde köra lite planka som avslut på dagen där på gymmet. Tänkte 10 min planka och x antal omgångar, typ 2. Men det blev 5 minuter planka. Bålen var det inget fel på men armarna skakade och var helt jäkla slut efter allt träning precis innan att det gick bara inte. Men 5 minuter är alltid 5 minuter och det är definitivt mer än 0 minuter.

 

Sen tänkte jag gå hem.. men nu när man ändå är där... så det fick bli 10 minuter på crosstrainern också, som ett litet avslut och en sista förbränning innan man kastar in handduken för idag.. eller den genomblöta t-shirten.

 

Sjukt trött, sjukt nöjd! När jag väl kom hem blev det mat och det var välbehövligt! Energin droppade till 0 precis när jag kom hem och det var med möda jag fixade lite enkel mat. Var bara tvungen att ha i mig något.

 

Skitkul dag! Onsdagspass is da shit!

TJO!

 

Jodå, lever och frodas. Jätteledsen att jag försummat denna blogg så pass på sistone. Det är inte direkt hektiska tider men ändå fyllda med både det ena och tredje att jag försöker hålla mig borta från datorn.Finns så mycket annat att göra att det blir mindre tid att sitta och skriva. Men ska, som tidigare lovat, försöka att hålla den lite mer uppdaterad. Lite mer uppdateringar så det inte dör ut helt.

 

Kan dra en kort genomgång om vad som hänt den senaste veckan eller ja, efter Malmö Halvmara.

 

Förra veckan började klent. Måndagen fick bli fortsatt vila efter helgens löpning. Var fortfarande seg i kroppen och värk i benen och tyckte de kunde få förtjäna att vila lite. Klapp på axe.. knäna och allt sånt.

 

Tisdagen däremot blev det slut på vilan. Simning. Ska ju försöka få in det som mer rutin under hösten.. eller ja, rutin och rutin, så gott det går just nu men oftare än jag lyckats med än så länge. Hur ska man annars utvecklas om man bara simmar jämna veckor när sniglarna ylar mot halvmåne och grannbarnens cyklar står parkerade i 45 graders vinkel mot huset samt lunchen började på antingen bokstaven T, F, A eller U. 1500 m blev det på 31,5 minuter. Inget imponerande men bara simma på. Simma simma simma så ska det nog slutligen hända något. Kroppen kändes seg och trött hela omgången. Sedan blev det till att mjuka upp benen också. 10 km löpning i behagligt tempo, 47 minuter slutade det på. Sista minutrarna var rätt så sega och benen trötta.

 

Onsdag.  Cirkelträning som nästan brukligt nu på onsdagarna. Bra pass och fick slita på rejält. Känns som det optimeras för var gång och blir bara jävligare och jävligare vilket gillas och uppmuntras! Efter passet körde jag ett eget skrotlyftarhistoria på gymmet. Allt för att redigt köra slut på musklerna totalt! Så ska en muskel slitas!

 

Torsdag blev det återigen löpning. Skulle köra supertusingar tänkte jag men mådde inte 100% så tog en löptur istället i behagligt tempo. Körde ett varv superkuperat mitt i och i det hela taget nöjd med passet. 13.5 km på 70 min. Inte übersnabbt men fick lite press på musklerna och fick bränna lite.

 

Fredagen flyttade jag mitt morgongympass till eftermiddagen och körde på längre med 4-5 set per övning istället för 3. Tog min tid och det brände fint! Lite blandade känslor. gillar mina morgonpass men såhär när det finns mer tid att använda mig utav så kan man verkligen köra på rejält. Kommer nog finnas tid till detta senare.

 

Lördag blev det upp i ottan. 0700 stack jag och 5 andra iväg på en 3 mils runda. Jättetrevligt! 2 timmar och 56 minuter. Sällskap hela rundan runt, mycket snack om både det enda och det fjärde. Lopp, tävlingar, träning, personligt, områden etc. Jättekul! Var helt slut när vi var klara, knäna svullnade upp och det var riktigt ansträngande och jobbigt även om tempot var lugnt. Bra pass och erfarenhet inför marathon i Berlin. Ska försöka få ut mig på fler sådana pass. Vänja kroppen vid arbete under längre tid. Jätteskönt och så hade man hela dagen sen att hitta på annat!

 

Ingen träning i söndags och igår måndag blev det simning på 1500 m efter jobb. 32 minuter denna gång så lite långsammare även om det kändes bättre. Kanske därför det kändes bättre. Försökte mig på ett par snygga vändningar också men såg nog mest ut som en halvt simmande ko som spretar iväg med benen åt alla håll. Ingen vacker syn. Sen blev det cirkelträningspass på kvällen. Annan instruktör och inte lika slitsamt som onsdagspassen. Tiden gick fort och slutligen var vi klara. Det var tröttande, absolut men inte på samma sätt, inte lika jobbigt. Efter passet körde jag återigen ett eget pass på gymmet. Blev kortare än jag tänkte mig. Ryggen började klaga och när sen axlarna också värkte så tog jag det som ett tecken och begav mig hemåt. Kroppen ska få vila lite.

 

Så lyckats köra på rätt så bra på sistone. Ska försöka fortsätta kämpa på. Kommande tävlingar är Tough Viking och Midnattsloppet så laddar på för fullt inför dessa. Ska bli spännande och skitkul med ännu en hinderbanetävling inom kort!

Tänkte sprida vidare en liten varning eller kanske mer göra folk uppmärksamma på lite bieffekter av användningen av Voltaren.

 

Själv så blev jag ordinerad antiinflammatoriskt när jag hade en muskelinflammation i ryggen i våras. Det hjälpte utmärkt och vilken skillnad när man kunde böja sig ordentligt utan att det högg i en. Voltaren blev min vän och jag har alltid en karta hemma just in case. Ibland när man tränar på rätt så hårt så komemr det skador eller att jag får återigen inflammation i musklerna i ryggen eller annat som gör att jag gärna tar en Voltaren för att lindra och förhoppningsvis åtgärdar mina problem.

 

Har ännu personligen inte haft några problem men läste ett inlägg som en person skrivit som också använde Voltaren. Har använt det tidigare utan problem men så en kväll efter ett träningspass så intogs denna medicin och strax därefter uppkom klåda över hela kroppen. Därefter hjärtklappning, yrsel och illamående. Han tog sig in till badrummet där han svimmade och slog i huvudet. Vaknade upp, fick hjälp ut för att svimma av en gång till.

 

Vid ett senare tillfälle användes Voltaren igen med samma resultat (nästan, mindre avsvimmat). Flera andra har också rapporterat in liknande händelser. Den är även blodtunnande så det kan vara bra att ha koll på om man ska göra eventuella stick eller om man skadar sig medan man går på Voltaren eller annat smärtlindrande, antiinflammatoriskt.

 

Nu har jag aldrig haft detta problem, ktroligen är jag inte överkänslig och det är nog få som är, men jag tänkte att det är bra om sådan information sprids så man kanske kan undvika eventuella otrevligheter. Ta smärtstillande med måtta! Brukar själv inte knapra detta alltför ofta, hjälper oftast med vila och vatten men när träningsmängden ökar så gör även skador och besvär så då är det lätt att man tar en liten tablett till hjälp.

I måndags anmälde jag mig lite spontant till Malmö Halvmara. Skulle egentligen kört ett triathlon den dagen men det blev ändrade planer och varför då inte fylla dagen med en halvmara. För skojs skull. Ber på föhand om ursäkt för få bilder och förbaskat mycket text. En dag ska jag lära mig.

 

Morgonen laddades upp som vanligt med 1 pkt bacon och äggröra på 3 ägg samt skål med turkisk yoghurt med lite müsli och torkad frukt. Nom nom. Sen iväg.

 

Det har snackats mycket om det här med rutiner inför lopp. Tänkte mig själv att jag nog inte har några men mjoo.. kanske en eller två. Inga stora saker men jag vill alltid vara i uppenbarligen gruvlig god tid samt helst ensam. Jag ska fixa med mitt, jag ska ladda upp, jag ska titta omkring och även om jag älskar att springa lopp med vänner och ha det socialt trevligt och roligt så innan allt är packat och klart för ett lopp så är jag nog helst ensam. Denna gång inte ett undantag.

 

Var på plats 1230. Åt upp två trekantsmackor inköpta på Johan P på centralstationen fyllda med smarrig bacon och kyckling. Därefter hittade jag det halvtomma området med små tält och annat där jag kunde gå fram och hämta ut min nrlapp. Sedan ett snabbt stop i ett av de blåa små uthusen och sen.. var jag klar. Starten skulle gå 1500 och klockan är nu 1245. Så jag fibblade lite med mobilen och la mig sen ner på marken md min väska som kudde och halvsov lite. Ungefär en 30-40 min kunde jag smådrömma innan det började bli betydligt mer folk som störde min sömn.

 

Flyttade på mig och återgick till drömmarnas värld. Såg hur kön till nummerlapparna växte och korsade hela områdett. Sjukt nöjd över mitt val att vara på plats tidigt. När det närmade sig start bytte jag om och gick fram för att lämna in min väska. Crap, kön har övergått till väskinlämningen... springa längst bak och köa. Blääää!!

 

Träffade på gamla polare också. Träffar dessa numera sedan några år tillbaka enbart under lopp och nästan precis varje lopp. Skitkul! Hur vi gör det.. ingen aning men vi lyckas. Så slog följe med dem till starten. Skulle in i 1:40 gruppen tänkte jag men snackde med folk och hamnade slutligen i 1:35 gruppen. Tänkte varför inte.. blir väl en bra push i starten. Hade också min lopp-nemisis på plats. Vi kan kalla honom Herr H. Har bara varit snabbare än honom på ett lopp och han är en 10 min snabbare än mig på halvmaror. Vet jag ligger i lä men oh.. en dag!!

 

Starten gick och jag sprang på tillsammans med övriga i 1:35 gruppen. Genom västra hamnen och in mot centrala Malmö. Sprang ikapp en av polarna så vi slog följe och snacka lite skit en 3 km i 4:25 tempo. Det är inte illa de. Trevligt var det också. Men vid Triangeln tappade vi bort varandra och jag sprang på i eget tempo. En 2 km senare låg jag preis bakom 1:35 hållarna så tänkte att dessa kan jag följa så har jag nytt PB i en liten ask. Benen kändes pigga och det gick rätt så bra och enkelt än så länge att hålla tempot. Men ja.. vi var inte många km in. De var två farthållare med varsin ballong. Den enda tröttnade och gav raskt sin ballong till en överlycklig pojke som stod och hejade! Gjorde väl hans dag, haha. Så sen delade på en. Det räckte gott.

 

 

Vid 8 km var det som en damm brustit i mig och mer energi flödade ut till benen. Så jag tröttnade på att hamra efter 1:35 gänget och satte sprätt ut på sidan och sprang om samtliga och satte fart framåt. Bara jag inte gör fel nu! Nu slösar jag all min energi och efter 13 km kommer jag krokna så swischar alla förbi därefter i mjukt tempo. Aja, lite  chansning!

 

Vid 10 km kommer vi ut till Arenan och Hyllie. Här är majoriteten av "backarna". Det är en otroligt platt bana. Tempot håller än och jag dricker lite energidryck och springer på. Molnen som än så länge hållit temperaturen nere och behaglig skingrar sig och släpper fram solen. Det blir ljust.. och varmt. Det känns direkt. Vågar ändå inte tro att lite sol kan ha någon större effekt, skakar bort tankarna om överhettning och vägrar inse att solen är framme. Det är bara en myt! Drar ner skärmmössan lite lite lite så den skymmer solen och det jag inte kan se har jag inget ont av. Så, spring på!

 

Springer in i villaområden där barn delar ut saft och vatten och föräldrar står väldigt väldigt snällt och sprutar vatten ut på banan. Oh.. sweet! klottrets värsta fiende nr 1 överger grafittin och försöker radera bort oss från asfalten med sin högtrycksspruta.. dock misslyckas de kapitalt då de bara sprutar ut lite dimma som vi skrattandes springer igenom och segrandes fortsätter att göra avtryck på asfalten!

 

Det är inga större mängder människor ute som hejar men de som finns ute är glada! Rätt så många barnfamiljer så jag passar på att vifta och heja på alla man får pepp av! Skrattar och klappar och viftar omkring. Oftast hör man skratt bakom sig och man kanske har lyckats att göra ett tråkigt lopp lite roligare för någon.. några få gånger hör man inget alls utan får ett par undrande blickar på om man är helt frisk eller ej. Jag springer en halvmara! Klart jag är fullt frisk och helt galen samtidigt!

 

Sibbarp. Nu svänger vi höger och in mot stan igen! Det är inte många km kvar nu. Alla springer mot trafiken istället för där finns skugga. Skön skugga. Sådär mörk och inbjudande, sval och välkomnande. Har än så länge sprungit om en hel del människor genom loppet. Men nu börjar det avta. Energin tryter och jag får känslan av att det kanske är dags. Än har jag lyckats hålla tempot uppe, ett extremt överraskande tempo hela vägen men nu kanske jag får piskrapp av min nonchalanta attityd till min egna kropp. Dricker lite liquid energi och peppar mig själv att det inte är mycket kvar. Håll ut och ignorera the Blerch som jagar dig med pizza och godis!

 

Antingen så får jag lite mer energi eller så tappar de andra men jag springer om lite folk igen. Närmar mig 3 km kvar. Ser en välbekant rygg framför mig.. kan det.. är det.. näää.. skulle det kunna.. det kan vara.. det är.. DET ÄR....!! HERR H! Jag är ikapp Herr H! My archnemesis! So we finally meet in battlefield! Funderar på om jag ska springa om honom nu direkt och riskera att han taggar till och springer om.. eller hålla mig precis bakom för att spurta om sista km. Jag väljer att chansa och springer om. Stirrar honom i vitögat när jag springer om. Han tittar trött mot mig och jag ser hur han förskräckt och panikskrattar när han inser vem det är som springer om. "Näe" hör jag honom utbrista. "ÄNTLIGEN" Svarar jag gladare än någonsin, skiner upp med hela ansiktet och ökar tempot bara lite lite så jag ska kunna dra om. Därefter börjar en kamp de sista 3 km där varje person som springer upp bakom mig skrämmer mig. "Inte vit t-shirt, inte vit t-shirt, inte vit t-shirt, inte vit t-shirt" ser om.. blå.. ok, move along!

 

Sista biten längst med Ribban är seg. Seeg! SEEEEG! Så otroligt SEEEEEEEEEG! Det tar ju aldrig slut. Jag ser en punkt längre fram där jag skall svänga av men jag kan inte greppa distansen. Den bara är där borta, kommer aldrig närmre. Som en sketch från Monthy Pytons "Quest for the holy grail" där Sir Lancelot springer mot vakterna. Långt borta, långt borta, långt borta, ooh, jag är framme. Vi svänger! Ökar tempot. Springer ner mot målområdet. Korsar vägar och känner segersötma då Herr H ännu inte visat sig. Springer runt och ser målrakan. Ökar tempot och spurtar in i ett runt 3 min tempo sista 100 metrarna till mål. De ropar mitt namn i högtalarna och jag suger in segerns sötma och publikens jubel! Vilken prestation, vilken bragd! Stoppar tiden. 1:33:45! Nytt PB med tåglängder! mitt tidigare på 1:37 tog jag på Broloppet där jag hade medvind som nästan stoppade loppet från att ske överhuvudtaget. Kunde ju inte räknas. Detta tog jag helt på egen hand med liten medvind och delvis motvind. Jag är så GRUVLIGT NÖJD!! Därefter kommer resten av mina polare in, en efter en! Herr H slår nytt PB själv.. men är fortfarande efter mig.. Moahahahaha! Kommer sova som ett litet barn inatt.

 

Sjukt nöjd med dagen, sjukt nöjd med att jag anmälde mig på lite vinst och delvis förlust. En bra dag. En fin dag. Min dag!

 

Vill börja med att be om ursäkt för extremt långt inlägg. Hoppas ni orkar läsa det.

 

Äntligen dags för Malmö Triathlon. För att leka triathlet så är det tämligen dåligt av en att enbart köra ett triathlon under ett helt år men blir väl ändring på det under kommande år. Allt nerpackat kvällen innan, upp tidigt för en fin frukost bestående av ägröra, bacon, yoghrust och lite müsli. En proviva shot (förhoppningsvis kan motverka min magknip som jag alltid fått efter simningen, tog en kvällen innan och en nu på morgonen) och en del vatten. Sedan kom jag hemifrån lite lite efter beräkningarna men så är jag alltid iofs ute i alldeles för god tid.

 

På plats var det strul med parkering men slutligen blev bilen parkerad, biljett köpt och fick traska till start från parkeringsplats längst bort, självfallet. Kom till växlingsområdet, kom in och hittade min plats efter lite luskande och traskande. Ställde upp cykeln och ställde iordning allt som skulle användas under dagen. Lämnade in väskan och sen lite vila och ta en tur runt för att se var jag ska in och ut sen under tävlingen. Deltog i det förra året också men den har blivit större nu (uppenbarligen tredje största efter Stockholm och Kalmar) så det var lite mer optimerad upplägg och andra in och utgångar. Så fick orientera mig så jag fick korrekt bild av området och sen på med våtdräkt för att få en kort insim innan starten. Försökte ha snabbare byten i år så försökt minimera antalet prylar samt kör med tribyxor samt tri-linne som jag hade på mig under våtdräkten. Dessvärre var jag ändå lite sen på det så blev inget sim innan utan direkt till startfållan och ner i vattnet.

 

De hade återigen en lina som start där varje person ska ligga framför och hålla i linnan tills startskottet går. Simmade längst bort till den vita bojen men det var överfyllt redan och fler människor kom. Så jag och flera andra valde att bre ut oss förbi den sista vita bojen i höjd med repet. Bara för att inte det skulle bli för trångt men fick tillsägelse att vi måste hålla oss på insidan av bojen så ja.. in och trängas med de andra. Kul. Aja, blir väl panikstart igen som förra året och helt utan någon nedkylning/insim.

 

 

Startskottet gick och det blev kaos, som väntat. Försökte snabbt hitta fötter jag kunde följa och gjorde mitt bästa att haka på men som alltid hamnar nästan per automatik alltid lite strax utanför. Men simmade på och kände att jag inte simmat in tillräckligt. Gick att andas men inte så avslappnad som jag hade velat. Hittade slutligen ett par ben jag följde men det var mycket fokus på att hamna rätt. Mycket folk runtomkring efter första svängen och man blev lätt instängd och fick simma om. Armarna och axlarna kändes redan trötta så antar jag är klen i simning (eller ja, jag vet att jag är det) och de var nog trötta efter gårdagens tävling. Skit. Men jag pinnade på och fick ta emot två slag från en och samma simmare. Först ett lätt och en ett rejält över ansiktet och glasögonen. Kom in liten skvätt vatten men de satt bra på plats, fick bara rätta till dem lite lite. Sånt man får tåla och simmade på. Blev inte så farligt så det får man vara nöjd med. Mindre vågor idag och inte lika strömt men däremot trött i armarna så kändes som plus/minus noll.

 

Första varvet avklarat och jag försökte bibehålla någorlunda bra fart. Började även känna av ett visst tryck av vätska från insidan. Piss också, det är inte det jag behöver. Tänkte till förra året när jag fick springa med plågande blåsa samt kraftig magknip. Helt omöjligt att ha en högre hastighet. När halva andra varvet var klart började jag öka takten och få upp lite hastighet. När jag  var inne på sista raksträckan ökade jag på ytterligare och försökte ge allt för att komma in så fort som möjligt och få en hyfsat ok tid. Lite sent att tänka på detta nu dock. Började ha mycket koll på bojarna också så tror min hållning fick ta lite stryk av detta men kunde ändå pressa på och dra om lite folk i slutet. Simmade in mot bryggan för att ta mig upp på land och kände mig lite besviken. Hade fördelat krafterna fel, det fanns fortfarande kraft och energi kvar så hade kunnat öka takten långt tidigare. Måste bli bättre på simningen!

 

Kom upp ur vattnet och tittade bakom mig lite snabbt för att se hur det såg ut. En del bakom ändå så kanske inte helt slö. Började direkt att försöka dra loss karrborrbandet som höll ihop våtdräkten i nacken. Alltid när det är tävling så sitter den stenhårt fast. Fibblade med det och sprang om lite andra tävlanden som valde att gå. Slutligen på vägen mot min plats i växlingsområdet så lossnade den och jag kunde dra ner dragkedjan och börja kränga av mig våtdräkten. Först med höger arm där jag även höll i min badmössa samt glasögon. Dessa släppte jag i armen så jag inte behövde tänka på dem något mer, de sitter bra där. Sedan andra armen över klockan, gled perfekt över. Forsatte bort till min plats och fick snabbt av mig våtdräkten, virade ihop den och slängde ner den under cykeln och lite mer innåt. Hade benen som höll upp stången brevis bredvid så kunde förvara saker där under då ingen kan ha cykeln där. Gjutet!

 

Drog ut handduken och ställde mig på den och drog snabb några tag med fötterna för att torka och få bort lite skit under. Rullade på mig strumporna och på med cykelskorna. Tog upp min energi från hjälmen och la dem i bakfickorna, på med racebältet, på med hjälmen och sist på med glasögonen. Drog ner cykeln från ställningen och sprang iväg ut och mot nästa moment. Fick lyfta och hålla uppe framhjulet när jag sprang. Det var så ojämnt underlag att vätskan i flaskan skumpade ut så det fick bli så. Inte helt lätt att springa med SPD klumpar under skorna heller men det går, man har vant sig. Upp för en Liten backe och snabbt upp på cykeln och iväg i en trång gång och ut mot cykelbanan.

 

Kom ut på cykelbanan och första biten är lite bumpy. Det är mycket kullersten och en del svängar och farthinder så det är inte lönt att pressa på redan där utan i god fart ta sig ut och vänta med att pressa på till raksträckan. Jag hade inte sett att de ändrat banan detta året så antog att det var samma sträckning som föregående år vilket jag tyckte var lite för teknisk, lite för många farthinder och rondeller men var i år mer redo på detta. Vind fanns där och den verkade inte vara så gynnande som jag hade hoppats på. Ville pressa på men lyckades inte vara så smidig och snabb som jag tänkte att jag skulle vara. Absolut, det gick fort ibland men även lite väl segt då och då också med fart på 30-33 km/h. För att få bättre tid än föregående år ville jag snitta 35 km/h eller över.

 

Vid tredje rondellen som vi föregående år cyklar rakt fram i svängde vi till vänster. Ok.. lätt överraskad men hoppades på en bättre bana i år. Strax därefter en skarp sväng till höger och äntligen raksträcka.. en liten bit. Sedan en snäv u-sväng. Oj.. redan tillbaka igen. Kändes som en extremt kort bana men kanske gick fortare än jag trodde.. men något stämde inte. Pressade på igen och fick upp farten och susade fram och körde om någon cyklist. Fick en bra raksträcka men så blev det ännu en snäv u-sväng och man fick sakta ner. Men va i.. ännu en! Upp med farten igen och efter en kort bit så kom det ännu en snäv sväng till höger för att komma på samma bana ner mot starten som även innehöll ännu en snäv u-sväng för att ta sig ut på nästa varv. Så tre kraftiga u-svängar, 3 rondeller och en hel del snäva svängar. På detta en 10 m regel. Man måste hålla sig 10 m bakom cyklisten framför så iom att man kommer ikapp folk och sen ska in och svänga och ha sig så både för att undvika att få penaltybox för att man brutit en regel eller olycka för att man krockar med annan cyklist vid snäv sväng så fick man ofta sakta ner och hålla avstånd istället för att cykla på. Ogillades starkt. Denna bana var enligt mig sämre än föregående år. väldigt många inbromsningar och hastighetsändringar. Det blir ryckigt och energikrävande. Tappade en hel del tid på detta.

 

Men drack rikligt. Det hjälpte att ha flaskan på styret fram så man kunde smutta lite på drickat då och då. På första varvets andra halva tog jag en gel så jag fick ny energi för cyklingen. Det fylldes på med cyklister hela tiden och iom att det är tre varv fanns det gott om cyklister att cykla om samt att hamna bakom när det närmade sig ännu en sväng. Man fick en skön kick när man cyklar förbi cyklar man ser är betydligt dyrare och bättre än sin egna (cyklade om en dyrare version av min egna från samma tillverkare och det sporrade en del) samt även några med skinande fina cyklar med diskhjul och allt.

 

På sista varvets andra halva så klämde jag i mig en andra gel, som laddning inför löpningen. Drack lite extra i slutet också så att jag hade gott om vätska i mig. Kontrollerade både tid och distans på klockan så jag hade räknat rätt. Att jag cyklat tre varv och att jag tagit 4 mil. Allt stämde så när jag kom till vändpunkten var det bara till att fortsätta in mot växlingsområdet. Tog av mig skorna i farten och strulade till det lite så jag tappade mycket fart men fick slutligen rätt på det och kunde trampa på in mot växlingen. 

 

Hoppade av cykeln och sprang ner för rampen och in i växlingsområdet. Det var många funktionärer där som hejade glatt på mig och många i publiken likaså. De brukar iofs vara en glad bunte men tyckte det var ovanligt mycket hurrarop och applåder. Såg mig omkring när jag sprang barfota (gick så sjukt snabbt att springa i bara strumpor och det kändes som man susade fram, utmärkt val att inte ha skorna på) och upptäckte att det var väldigt tomt på cyklar. Iofs var det tre startgrupper så väldigt många var fortfarande ute och cyklade (höhö) men det var ändå betydligt färre än jag trodde. Såg nästan tomt ut. Coolt! Jag ligger alltså långt fram, det var väldigt och högst oväntat. Då förstår jag att de hejar på lite extra. Fan va kul! Eggad av denna insikt sprang jag förbi min "korridor" så jag fick vända och springa tillbaka en plats för att komma till min. hängde upp cykeln, krängde av mig hjälm och glasögon och la dessa på marken. Tog på mig kepsen och krängde snabbt på mig skorna, tack för snabbsnörning och la 1 sekund åt att fundera på om det verkligen var allt.. Ja, det var det så SPRING PIERRE!

 

Sprang bort mot utgången och en funktionär började hojta, peka och skrika mot mig. Ah, nummerlappen var vänd bakåt, den skall nu vara vänd framåt. Vred på badnet och fick ett glatt OK från funktionären och jag fortsatte hålla högt tempo ut. Ännu mer som hejade på och med överraskande starka ben sprang jag ut mot löpbanan och höll på att krocka med en som precis sprungit sitt första eller andra varv. Antar det var en av de ledande och lät honom springa förbi utan att störa honom.

 

Löpningen kom igång med starka ben. Kändes bra och jag var glatt överraskad. Efter en 500 m började det kännas lite tyngre så där kom det ja! Men inte ge mig, inte ge efter utan håll tempot. Två funktionärer var guldklimparna på rundan. De var sjukt sporrande, glada, snackade konstant och även om det mesta var hittepå så var de skitroliga att springa om och få uppmuntrande ord och hejarop från med frågor och kommentarer till detta. Varje varv jag sprang om så hurrade jag tillbaka och tyckte de var grymma!

 

På andra varvet så tog jag min liquid energi och drack halva dosen. Fick ökad energi och försökte hålla mitt tempo varvet ut och likaså tredje. I slutet på tredje drack jag sista biten ur min energi och ökade på tempot för att klara mig under 45 minuter. Det var fantastiskt skönt väder och iom att rundan har både byggnader, grönområden, asfalt, grusstigar m.m. så var den så pass omväxlande att 4 varv inte gjorde så mycket. På tredje varvet upptäckte jag också att vi sprang nerför en liten backe. Den hade jag inte tänkt på de andra två varven.. skrämmande!

 

Publiken vid målområdet var sjukt på! De hejade, ropade, applåderade och var en härlig hög energi! Ett varv klappade jag händerna och eggae på dem och de svarade direkt och alla var på! OH! Det är en sån sjuk härlig känsla! Sista varvet så ökade jag på de sista 300 metrarna. För varje 50 m jag sprang så ökade jag på igen och på raksträckan in mot mål ökade jag på ännu mer och körde en liknande avslut som jag haft på några tävlingar nu, att springa med höga knän, ett enormt men fult leende på hela ansiktet och segergest med händerna hela vägen in mot mål! Kanske ska de bli min signaturmålgång när orken finns. Det verkar iallafall roa publiken och de ger en extra energi sista biten! Whoppa! Målgång och jag har lyckats med ännu en triathlon och glädjen sprider sig överallt!

 

Sluttiden blev 2 timmar och 28 minuter. Det är 2 minuter bättre än mitt PB så satte nytt eget rekord! Simningen var långsammare än förra året och cyklingen rätt så likt, lite långsammare dessvärre. Växlingen hade längre löpsträckor men både T1 och T2 gick snabbare än tidigare och löpningen även där en 3 minuter snabbare än förra året så de blev min räddning för PB. Cyklingen hade nog varit bättre om banan inte varit så pass teknisk som den nu var. Hoppas på bättre nästa år och måste träna mer på min simning. Kanske även skippa en 2 km runda dagen innan, tror inte den direkt hjälpte. Men skitkul var det och ser redan fram emot Triathlon 2014!! 

I lördags var det Malmösimmet. En tävling som startade förra året och som jag ockås deltog i. Det är kul att simma till havs så det var en självklarhet att jag skulle delta igen detta året och anmälde mig så fort det fanns möjlighet. Sedan att de valde att sätta Malmö Triathlon dagen efter och inte veckan efter som året innan.. en kanske mindre lyckad lösning för mig men inte så mycket Jag kan göra åt. Får helt enkelt simma desto mer under våren så ett pass på 2 km skulle kännas som semester. Blev det tillräckligt simmat denna våren? Icke!

 

Stack iväg till Västra Hamnen för att hämta ut mitt startkuvert i god tid. Starten skulle gå 12.00 och jag blev lite stressad ändå när jag kom dit vid 11. Ville ha gott om tid att äta något litet, dricka lite, byta om och simma in innan det var dags att gå upp och ställa mig i startfållan. Eller ja, inte stressad men blev inte så mycket tid över som jag tänkte mig bara. Fast när jag hämtat ut min lapp så tittade jag på schemat. Första start 2 000 m SNABB går 13.00. .... Ah.. det var 1300 och inte 1200.. ok.. vi har tid över.

 

Halvtimmen innan start bytte jag om och drog på mig våtdräkten. Fick man äntligen yttterligare ett tillfälle att se om man lätt kunde få av våtdräkten över min 910 klocka. Men ett senare projekt. På med våtdräkt, på med vaselin i nacken och ner i vattnet för lite insim. Det hade börjat blåsa lite så det såg ut som man fick bra medström första sträckan men sen efter vändningen blir det motströms större delen av simmet. Vågor började bli också. Även om de kanske inte var så stora så ligger man och trycker längst med vattenlinjen så blir även de minsta vågorna gigantiska och vill inget hellre än att få grovhångla med dig. Ner i halsen bara, som en pilsk 15 åring! Behagligt varmt dock..

 

Upp ur vattnet, in i fållan och så ställa sig beredd på bryggan. Startskottet brann av och alla börjar hastigt men försiktigt kliva ner i vattnet för att inte halka. IT'S ON! Följer med den stora massan iväg och tänkte jag skulle ta det lugnt idag för att inte ta ut mig för mycket inför söndagens tävling. Men när alla vita guppande bollarna börjar dra på kan man inget annat än att haka på. Hittar lite fötter som jag följer efter och tappar bort. Simmar på i en takt som känns bra men ändå inte alltför långsamt att det blir pinsamt. Är ju i  den snabba gruppen så kan ju inte dra ut på det alltför mycket.

 

Inför första svängen, en 500 m bort börjar det imma igen i glasögonen. Men jag ser fortfarande en del så det får gå. Här stannar vi icke utan paddlar på. rundar bojen och letar nya ben att jaga. Färden går vidare och ungefär vid 800 m så tittar jag upp för att ta sikte på nästa oranga stora boj. Ser ingen. Jag ser ingen boj. Jag ser ingen som simmar heller. Jag ser tamigfan inte ens vattnet jag simmar i. Det är tjock tjock imma på glasögonen och jag ser verkligen inte ett skvatt. Det är någon grå/vit täcke framför mig och jag måste stanna till och skölja ut glasögonen. Sedär! Fan så mycket klarare det blev och där ser man, jag är omringad av andra simmare och där ser jag bojen, jag är på helt rätt väg. Strålande!

 

Simmar på och det är lite mer motigt nu när det är motströmt. Gruppen har spritts ut och jag känner mig som jag är bland de sista så jag försöker öka takten lite. Jag ska iallafall inte komma in sist. Vågorna är stora och jag får både en och någon till kallsup. Lyckas spotta ut och även klara av att inte få klökningar av allt saltvatten som jag annars kan få. Det känns som det går trögt men jag tar mig fram. Vändpunkt! Äntligen, då är det bara att simma lite mot land och sen raka vägen tillbaka mot mål!

 

Sista biten går lättare. Strömmen drar mig framåt lite och jag ökar takten för att dra ifrån de få jag har efter mig så de inte ska komma ikapp och det blir trångt vid målet. Slutligen kommer jag fram och dunkar handen på plattan för att markera måltid. Stiger upp och drar av mig våtdräkten. Jodå, den glider även problemfritt över klockan. Bra! Då vet jag det! Skitbra!

 

Tiden blev 36 minuter för 2 km simning. Kändes bra att jag lyckades hålla rätt så bra bana mellan bojarna. Var inte nöjd med tiden då jag förra året hade 32 minuter. Men i efterhand har jag läst lite bland inlägg från andra deltagare och verkar som genomsnittet haft en ökning på 4 min jämfört med föregående år, lite för strömmen antagligen som inte var där året innan, kanske även banan, vet inte. Men det glädjer mig lite iallafall men synd att man inte fått till träningen tillräckligt att man kanske kunnat bättra på sin prestation åtminstone. Får bli bättring på detta under vintern!

 

Hepp hepp! Nu har vi väl begrundat de där ölen länge nog. Har varit sjukt kass på att uppdatera bloggen här. En del har varit att jag tränat på rätt så bra på sistone inför helgens olika tävlingar (den som var precis) och delvis att jag väl tappat energin lite att sätta mig ner vid en dator och skriva. Det är så fantastiskt fint väder ute att jag hellre velat försöka njuta av solens strålar när de är än att sitta vid ett skrivbord. Men ska försöka göra en uppdatering av läget!

 

Fram tills helgen har jag kört på rejält med träning. Cykling, löpning, simning och styrketräning. I lördags var det Malmösimmet. 2 km simning i Västra Hamnen. Det rådde uppenbarligen badförbud fortfarande ´p.g.a förhöjd bakteriehalt i vattnet, men det gick uppenbarligen bra att simma ändå.

 

I söndags var det Malmö Triathlon i samma område. 1.5 km simning, 40 km cykling och 10 km löpning. De var på väg att ställa in eller göra om p.g.a denna bakteriehalt men då ingen rapporterat in några besvär från simningen dagen innan så körde de på som planerat.

 

Då jag gillar att skriva ner mina små race report så kommer mer detaljerade berättelser om tävlingarna senare, men tänkte jag kan börja med att titta förbi och heja på er lite!

 

Igår har jag även spontananmält mig till Malmö halvmara som går av stapeln nu på lördag. Jag skulle egentligen köra Karlstad Triathlon men det blev inte av så då jag har en helg ledig så varför inte springa en halvmara när man ändå är igång. Roligt nog så verkar det som jag i samma veva inspirerat en gammal klassvän från grundskolan att också anmäla sig till loppet. Jättekul och imponerande!

 

Sedan så för er som är intresserade. En del av mina inlägg tidigare var rätt så .. generiska. Tränat morgonpass.. gick bra.. och så en bild på de. Kanske inte så sjukt inspirerande. Men jag har letat mig fram till instagram så för er som pysslar med det och vill så kan ni följa mig där under namnet im_ironbadger. Lite enklare att skicka upp en bild eller så ibland. Men ska försöka hålla denna blogg vid lov vid sidan av men blir kanske lite färre inlägg men förhoppningsvis med mer innehåll.