Skam den som ger sig

Fredagseftermiddag och ser fram emot en trevlig lugn kväll hemma. Köpt Entrecôte och ska äta lite gott. Men har sedan långt tidigare bestämt att jag skulle springa intervaller idag. Så det skulle jag ju vilja hinna med innan middag.

 

"Men det blåser ju skitmycket. Det är vindar precis.. överallt. Blåser kallt.. ingen sol.. hungrig.. ohh, så hungrig.. nej..vill inte..vägrar...", sa hjärnan i samråd med övriga organ. Men med bättre vetande så övertalades (ignorerades mest) de och jag bytte om och sprang iväg. Jodå.. det blåser men det ska nog gå bra. Får jogga lite först och försöka bli varm. Ville först springa supertusingar men tiden fanns inte till. Det tar lång tid och jag är ändå väldigt väldigt väldigt hungrig. Väldigt hungrig. Det börjar även bli lite sent så får köra på något annat. Så kilometersintervaller och 5 stycken av dem blir bra. 1 min joggvila blir det också. Såhär i efterhand så var nog 1 minut lite för lite. 1:30 eller närmare 2 kanske hade varit bättre. Hinner man återhämta sig lite mer och kan prestera bättre och trycka på mer. Men det blir nog super ändå!

 

Det blåste som sagt (tror det nämnts) och det gick ändå rätt så bra utåt. Har en rätt så rak väg jag kör med intervaller så behöver jag inte tänka så mycket om omgivningen. Ungefär 2 st intervaller rätt ut blev det. Sen vände jag.. det gjorde inte vinden. Vissa partier var det som man inte sprang, det bara blåste mot en och höll en på plats. Jättekul att se intervallstiderna såhär i efterhand, jäkla skillnad. Så antar det borde vara någonstans i mitten av de bägge omgångarna då.