Skam den som ger sig

Soligt och fint ute, då tar jag mig en löprunda på ett naturområde i närheten. Kul nog började det snöa när jag kom ut men positivt nog slutade innan jag kom fram och skulle börja springa. Då blev det behagligt igen. Yay! 

10 km skulle det bli och så blev det också. Även om man fick springa en 400 meter extra på banan igen när man väl kommit i "mål" för att få ihop 10 km. Mycket folk var det också. Några hörde att man kom. Antingen av mina tunga steg i gruset eller att jag harklade mig lite eller hojtade "Hepp" när jag närmade mig. De flyttade sig åt sidan eller gick ihop så jag kunde springa förbi och varje gång tackade jag både muntligt och med handen med en liten vinkning. Jättekul att folk kan ställa upp lite. Men vissa ignorerar en. Antingen att de inte hör eller bara skiter i att bry sig. Det blir jag redigt irriterad på. Att folk inte kan visa lite hänsyn. Absolut att vissa kanske inte hinner höra men vet några där majoriteten av gruppen gick åt sidan men en eller två stannade kvar mitt i gången och blockerade. Högst irriterande och nonchalant!

 

Men blev 10 km med rätt så kuperat underlag på 48:33. Under 5 min tempo större delen förutom på slutet där det är mycket långa och höga backar att ta sig uppför och där tar det lite tid. Men det jag kom på mig själv, så som många andra gånger iofs, är att i backar saktar man ner. Man blir trött efter flera kilometers löpning och det tar lite emot, självfallet. När man väl nått krönet och det planar ut igen så finns det en tendens till att man springer vidare men i ett lägre tempo. Man är lite trött efter backen så det är inte helt överraskande men våga ändå att ta ett par starka kliv framåt, öka tempot och kör på. "Det är ju ändå plan mark, klart man springer fortare än det här." Rätt så snart kommer man orka mer och öka tempot lite till så man hamnar på samma nivå som innan men bara så man slipper lite "förlorad tid" och jag iallafall har mycket lättare att fastna i ett lägre tempo än i ett högre. Mest för att man inte orkar fastna i ett högre tempo men det är inga problem att låsa sig fast i ett lägre tempo då det uppenbarligen då kommer vara lite lättare.

 

 

Kvällen bjöd på en föreläsning på Actic. "Rätt Val" om hälsa, kost och myter. Vi var hela 6 pers i denna intima grupp i en hyfsat för stor sal. Men det var trevligt. Dock inget nytt som togs upp, iallafall för mig. Bra föreläsning för de som börjar men kanske inte för de som varit med ett tag och lyckats läsa på och snappa upp en del under årets/årens gång. Dessutom var det nog också ett litet sätt för Actic att sälja in sin egen träning, sina pass och Lifestyle by Actic. Självfallet, varför inte men ja.. kul, något litet som man fick förklarat för sig som satte ihop två saker man hört om innan men annars inget överraskande. Kul dock men sånt här, ska se om man inte kan gå på mer saker som kanske kan lära en mer. Ska hålla utkik!