Skam den som ger sig

Idag var det bestämt för intervallsträning så efter man kom hem från jobb så snörade jag på mig mina röda skinande skor, lånade återigen tösens klocka, knappade in 6 stycken 1 km intervaller och vila på 1:30 och sedan sprang jag iväg för lite uppvärming innan intervallerna.

 

Det kändes som jag plockade på mig fel ben hemma och mina löparfötter låg vid sängen, besvikna att inte få springa.. för dessa var inte med på noterna, inte alls. De var stumma, orkeslösa och nästan lite förvirrade. Det här kommer inte gå bra, tänkte jag. Men när väl intervallerna sätter igång försvinner det mesta av omvärlden och pinan sätts in. Jag gillar inte intervaller! Men de gör ett utmärkt jobb på mig så jag kommer fortsätta. Skam den som ger sig. 

 

Det blev ungefär sammanlagt 10,5 km sprungna med intervaller, uppvärming och nedjogg och detta på 51 minuter så lite bättre tempo i kroppen än förra veckan.. benen var nog inte så pjåkiga trots allt.Tack för att ni hittade rätt tillslut.

 

Imorgon blir det ett återbesök på Runner's Store för att höra lite om det går att göra någon "förbättring" med skorna. De är just nu lite för stora så det glids lite väl mycket i skorna i backarna när det går uppför och nerför. Fötterna glider längre fram i nerförsbacken och sen när det går uppför så åker de tillbaka igen. Helt enkelt för stora skor men på plan mark känns de väldigt bra. Se om de har något inlägg eller så, så hinner jag prova utifall det blir något fix innan Lidingöloppet! Har även börjat få lite ont i hälen när jag springer, vilket jag inte direkt haft innan.. vad jag kan minnas.. så inlägg låter som en möjlighet, få se.