En kris till?

2013-06-2514:52:00
Sitter då och funderar på just träningen och framåt. Vill jag fortsätta träna? Något specifikt som ska till, tas bort, samma som innan? Satsningar, mål... ja, när man väl börjar spinna på så rasar det snabbt iväg.
 
Har följt Jenny på senare tid och följt hennes kamp för den ärofyllda svenska klassikern. Har själv gjort tre så vet precis vad hon beger sig in på. Har själv i år tagit en paus från klassikerloppen. Förra året så genomfördes den mer på bara ren djävulskap mot mig själv. Det skulle bara göras. Träningen gick halvdant och varje lopp blev en genomförare än prestation. Var ofta missnöjd med resultatet och med tanke på kostnaden, resorna och tiden man måste lägga ut på samtliga lopp så kändes det inte som det var värt det igen. Så tog paus. Hade bestämt mig för att göra en efter ett års träning och komma tillbaka starkare och göra bättre resultat än tidigare.
 
Ett tag var jag nog rätt så nöjd med att inte köra klassikern. Att inte resa omkring och springa, simma, cykla eller frysa på ett par pinnar. Men efter att ha följt Jennys äventyr nu lite, tittat igenom gamla bilder från loppen och sådär klassiskt bara minnas de positiva bitarna börjar jag undra igen om jag inte ska plåga mig själv nästa år. Köra min fjärde klassiker. Tror det ännu finns platser kvar till öppet spår och om så är fallet så kanske man ska ta sig en av dem. Snart öppnas det för Vätternrundan och då måste jag ha bestämt mig för de går åt, fort som bara fan.
 
Ska man lämna den förlängda 25-års krisen och hoppa direkt in på en regelrätt 30-års kris?
 
Hittade bilder från mitt första år, slänger in dem som lite nostalgi. Ett för varje lopp.
 
Strax innan start för Vasan. Första mössan på, lite tjockare modell. Hade köpt nya sportiga glasögon med linser, så hade gula på mig. De hamnade rätt så snart uppe på huvudet istället och satt där hela loppet igenom. Bara ivägen.
 
Jag cyklade när ingen annan i vårt gäng var vaken så ingen bild på mig därifrån på cykel. Så ni får nöja er med en frukostbild. Tältar man så gör man det lätt för sig. risgrynsgröt direkt från korv.
 
Halvt drunknad men vid liv. Första gången simmandes på "riktigt" utanför poolen. Benen var spagetti när jag klev upp. Men det gick över förväntan ändå och kul var det.
 
Löpning var min starka sida det året. Startade långt bak och sprang om 2 startgrupper. Enorm prestationshöjare när nästan alla lägger märke till en längst med andra halvan då min färg inte stämmer in på de andras och folk direkt inser att man är snabb. Skitkul! Spurtade in på två och halvtimmen, 20 minuter bättre än väntat. Det gjordes aldrig om. Än.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0