Skam den som ger sig

 

Väskan tömdes på gymkläder, skor och allt som hör till och upp direkt på cykeln igen och iväg med tryck i benen mot mitt kära paket! Ett stort paket visade det sig vara. Det gick inte ens ner i väskan och den är ändå stor. Happ. En tom väska på ryggen och en klumpigt under armen medan man cyklar hem. Alltid kul att stanna och nästan tappa allt.

 

 

Men hem kom jag, hel och med paketet i famn, hårt i famn. Självfallet blev det genast till att riva upp paketet som en vild hund som hittat ett stycke mat längst med vägen. Vad fanns då att njuta av? Ett stycke strumpa för cykling. Vet inte hur specifik den är men var samma märke som skorna så jag fick rabatt (behövde öka på pengen lite för att få båda billigare så strumporna gratis). Ett par cykelskor av märke DHB modell T1.0. De passade! En aningen för stora kanske.. men det gör att mina fötter trivs in dem. En storlek mindre och det hade nog resulterat i lite för trångt på sidorna. Men skruvade genast på klossarna under så man kunde använda dem direkt!

 

 

Men vad fanns det mer? En vattenflaska aero som ska sättas ihop med hållaren jag beställde förra gången och som ska sitta mellan tempopinnarna på cykeln framme. Så man inte behöver ändra sittställning för att dricka, bara suga i sig med sugrör. Den har inte sats på än men det kommer.

 

 

Fick även hem min lilla väska jag beställde. Minsta storleken för att få den så aero som möjligt. Med lite sjå så fick jag fast den på cykeln under sadeln och sen var det bara att fylla den inför första rundan. En slang, två däckavtagare och cykelpump med patron samt en i reserv då den jag har på nu kanske är halvfull. Det fick med mycket planering och liiite våld plats i väskan. Den är liten, så jäkla liten i jämförelse med den på Tess. Men ska ju inte behöva ha med mig kastruller heller så. Verktygen fick sitta i ryggfickan istället.

 

 

Sen blev det ju självfallet dags för en premiärtur med Freja. Första rundan! Äntligen får hon frisk luft och solljus! Kyla fick hon också känna på, liksom jag. Så snabbt runtom kvarteret på någon minut och så hem om för att dra på knä och armvärmare. Det är ju skitkallt. Passade även på att höja sadeln lite, den var alldeles för låg. Sen ut igen! Whoha!

 

Shit det känns osäkrare än på Tess. Ovan att ha denna typ av styre och med bromsarna längst ut på sidorna och sedan växlarna på tempopinnarna. De brukar ju finnas ihop. Men det gav med sig efter liten bit men känns ändå lite osäkert. Vanesak. Tanken är ju att jag ska cykla på och inte hålla på att bromsa hela tiden, men sjukt praktiskt om de finns tillgängliga!

 

 

Rundan blev kort. En 8 km bara. Sadeln höjdes och sänktes ett flertal gånger och nu tror jag den kan stämma. Ska känna av med styret nästa gång. Tempipinnarna sitter väldigt nära så det blir en väldigt ovan och just nu obekväm ställning när jag sätter mig i aeroposition. Antingen har jag kvar det så, mindre motstånd, eller så ökar jag distansen för mer bekväm position men mer motstånd. Får ge det ett par gånger till innan. Lite rassel och krångel med växlarna också. Det går inte så perfekt som jag vill. Det rasslar lite och växlar lite långsamt så får ta och justera på det senare. Skorna klämmer lite på fotryggen men tror det är nu i början då skorna är nya. De behöver mjuka till sig lite. Nästa gång ska det bli en längre färd, gärna utan vindar. Man blir väldigt vinglig med sidovindar i aero-position. Oh, vilken kul och lite udda känsla! Nu vill jag ha fint väder och bara spurta iväg på någon ensam lång väg.