Ja, så gick de med de

2013-10-0214:40:15
I helgen var jag söderut, närmare exakt bestämt Berlin och sprang marathon. Tänkte jag skulle plita ner en race report om det inom kort, så håll ut, de kommer!
 
Var väl inte bästa förutsättningarna för loppet och nu efteråt är man inte i bästa form direkt. Skadade mig innan och har hållit igen med träningen, faktiskt inte tränat något men däremot varit lika glupsk så kroppen ser ut som den gör. 2013 skulle vara ett comeback-år och skulle komma i form och sen ladda upp för nästa år i bästa form någonsin. Det började bra men nu känns det lite halvt som man sackat ner till den form man var i när året började. Men flåset finns kvar och även om man tycker det gått tillbaka så tror jag att med rätt disciplin så kan jag hämta det snart igen. Måste var positiv. Med så många motgångar man haft under åren så är det klart att man suckar djupt när man hamnar i ännu en men med den vanan man borde ha nu så borde man samtidigt också vara redo att återigen kavla upp ärmarna och sätta igång. Blir ju inte bättre av att tröstäta i mörkret. Bit ihop och göra sitt allra bästa, inte mer man kan begära av sig själv någonsin!
 
Ryggen är paj, den känns just nu som den är helt förstörd. Har tjatat om det och måste få ordning på den. Sen tillbaka till gymmet. Ska bara bli av med denna lilla förkylning som surrar runt mig som flugor till skit. Den bara river mig lite lätt, utan att sätta sig, utan att blomma ut i all sin prakt.. bara retas och sitter vid min sida, varje morgon påminner mig om sitt grepp om min hals.
 
Det enda sköna just nu är träningsvärken efter loppet som är kvar. Intressant hur träningsvärk kan känna så otroligt skönt och tillfredsställande.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0